I sommar har jag i stort sett “avindoktrinerat” mig, genom att vara i naturen. Inte flänga runt så mycket, utan njuta av stillhet. http://web.comhem.se/humanistgruppen/dikter/bjoerling2-1.htm Det pågår visserligen en evolution – en kamp om revir och föda i naturen – men trots allt med bibehållen harmoni. Otroligt fredligt och måttfullt – jämfört med homo sapiens hypertillväxande urbana miljö.
Om två änder drabbar samman väser de och hotar, men sen är det över. Aggressionen är som bortblåst när balansen är återställd. Det slår mig också att ljuden i naturen är avmätta, mot en fond av tystnad, Stor tysthet. Det är få arter av fåglar som tex har revirsång utan pauser, utan tystnad. De är som klockor i stillheten. Åskan kan dundra någon natt – men sen återuppstår de mjuka ljuden av vinden, av vattnet, enstaka ljud på avstånd.
En bonde som slår i en spik. Någon ko som uttrycker sin längtan..
Sätter man på radio-TV pågår ett babyloniskt babbel. Oavbrutet nya teorier, nya skrytsamma uppfattningar. Så mycket ego o berättelse om Ego. Idag t.ex. en radiopratare Mikael någonting som lät som en väsentlig representation av vilsenheten i vår samtid. Han sade sig en smula skrytsamt ha ”brutit bröd med själva djävulen” ( han var nån sorts ekonom kan tänka ). Underförstått , brutit bröd med själva djävulen “och överlevt samt bara mått bra av det”!
Och han reflekterade vidare att det nog var ”det onda” o egoistiska i i människan som bragt oss till nuvarande högsta civilisation ( det glittriga Las Vegas, var måttstocken ). Han verkade ha uppfattningen att vi s.a.s. måste fortsätta bana väg för det egoistiska i oss – om vi vill ha kvar vår ypperliga civilisation…?
Där nånstans stängde jag av. Kanske jag helt missförstått honom? Hoppas nån annan lyssnade färdigt o kan säga något försonande om denne …
Gunnar Thorell, stöd mitt oberoende skrivande o mitt foto! PayPal Me here!
Kommentera