Gunnarthorell's Blog

Jag föddes 12 oktober 1942. Det var mitt under Slaget om Stalingrad. Den Femte Tyska Armén ringades in av ryssarna och 100.000 soldater togs till fånga. Nästan 1 miljon människor dog i detta fruktansvärda slag. Det var en vändpunkt i Andra Världskriget. Efter det var Tyskland på reträtt.

Man kanske undrar varför jag nämner något så deprimerande.
Jag menar bara att peka på hur allt har förändrats på 70 år. Den verklighet jag föddes in i var ett mörkare surmulet Sverige. Ett av mina första minnen var av flyglarmen som gick. Det var långdragna ödsliga signaler, som av ett plågat odjur, och det hördes över berg och dal.
Varje vecka, också efter krigsslutet, gjordes de här övningarna av flyglarmen.

Jag tror att vår mor Birgitta kände sig rätt orolig när min storasyster och jag var små. Pappa var ofta inkallad i det militära och hon befann sig i Norra Sverige, utan sina släktingar. En sak som jag lärde mig tidigigt var att trösta henne och lyssna på henne. Hon gav mig smeknamnet Goen Karl, alltså dala

dialket för en rar eller snäll liten karl. På så vis hade jag en priviligierad plats i hennes hjärta.

1947 flyttade vi till Orsa och Mora. Pappa var lantmätare och hade fått distrikt i OvanSiljan. Vi bodde de första åren i byn Slättberg ovanför Mora. Jag har besökt den här byn igen när jag varit i Dalarna. Det är en vacker liten by som av tradition levt av jordbruk och skogsbruk. Den ligger i slänten ovanför Orsasjön. Stora, mjuka backar och ängar ner mot slättlandet. Idag är det något av en villaförort till Orsa.

Vi var många syskon, så småningom sex stycken. Minns att vi in på femtiotalet ärvde kläder av varandra – det kunde vara skidjackor, pjäxor, stövlar, tröjor etc. Pojkar och flickor hade ganska lika skor och kläder – så det fungerade skapligt. Men jag minns fortfarande en vindtygsjacka jag ärvt av Gerd som jag verkligen hatade. Minns också fyrtiotalets “ransoneringskuponger”, block av små frimärksliknande rutor, som revs av och klistrades in av handelsmannen. Man fick bara köpa så och så mycket av de ransonerade varorna.

Vi flyttade från Orsa till Mora i början på femtiotalet. Jag är säker på exakt vilket år. Men jag måste ha varit åtta år (alltså 1950) jag började i Morkarlby skola, andra klassen.

Kanske man kan säga att femtiotalet var lika med Mora. En liten dåförtiden ganska sömning stad. Vi skolbarn kunde vara med i scouterna eller unga örnar. Scouterna var inspirerade av Baden Powell , o kan ses som det engelska imperiets motsvarighet till Hitler-jugend – en paramilitär organisation. Visserligen hade vi bara knivar och yxor, men disciplinen var militärliknande, med uppställningar, svärande av scout-eden. Socialdemokraterna hade en motsvarande organisation som hette Unga Örnar.

I slutet av femtiotalet och början på sextiotalet började stämningarna förändras en del. Det kom jazzmusik från USA, och något som hette Rock’n Roll. 1957 fick jag tag i en nyukommen roman som hette “På Drift”. Det var en svensk översättning av Jack Kerouacs roman, On the Road