Jag tycker mig se en destruktiv parallell i sätten att presentera problem – i att välja ett övervägande trosbaserat förklaringssätt..
När sionister vill förklara varför judar förföljts, radar de upp brotten mot judarna, och låter förstå att det beror på ”ond rasism, ond vilja” hos de kristna gojerna.
När deras motståndare (typ Juri Linna) vill peka ut vad judarna ställt till med, blir det en lista på våldsamma omstörtningar, ”motorn” i revolutioner och kriser (dvs, judarna har varit som ”onda andar” i brutala skeenden, som annars inte skulle ha ägt rum).
Dessa dramatiserande och ”religiösa” synsätt är otillfredsställande.
Politik är inte bara (ond-god) ”vilja”.
Det är framför allt det möjligas konst – dvs ”omärklig härmning av framgångsrika motståndare”,
”tävlan om fördelar”,
”tillfälligheternas spel”,
”subtil förförelse”.
Ingen av de politiska ideologierna skulle kunnat ha uppstått o fått spridning enbart från ”viljan” (god eller ond) hos en grupp människor.
Snarare bör ideologier ses som ”memer” (Richard Dawkins begrepp ) som blir framgångsrika och efterhärmas brett, när de tycks ge fördelar för ett flertal både i toppen av hierarkin och djupare ner.
Sen överges de och förändras när nackdelar framträder.
Alltså – detta med ond vilja och sammansvärjning är av sekundär betydelse.
Ledarna gör det som är möjligt, och har övertygelsen att de gör det av nödvändighet, för det allmännas bästa (också när de konspirerar och begår grymheter).
Bara i backspegeln kan vi se (och försöka bedöma) verkningarna av de olika förhållningssätt som var förhärskande i dåtiden.
Der är DÅ som olika förvandlingar äger rum. ”Högern” tycks bli vänster, och ”vänstern” tycks bli höger..
PayPal Me! 🛑🛑🛑
SWISH 070-7597006
Gunnar Thorell
Klara Zetkin och Rosa Luxemburg
Gunnarthorell's Blog 
Kommentera