Det finns något sorts religiöst drag över ytterlighetsrörelser.
Ungefär som i hymner påminner de oss om den strävan efter harmoni som mänskligheten bär inom sig. ( På den Gyllne Stranden alla mötas där )
http://runeberg.org/landicke/07_03_09.html
Det är nog därför även jag dragits till det utopiska, både vad beträffar social förändring, självförbättring och psykoterapi.
”Nå, hur har det gått Gunnar (du som nu är 76 år)” ? frågar betraktaren.
”Har din tro och längtan gett resultat? (att du räddat världen eller i någon mån frälst din själ? )”
Svaret blir,
”inte alls!”,
”inte särskilt mycket!”.
Världen har förändrats oförutsett, oberoende av vilken teori jag trott på, mitt liv har förändrats, något till det bättre – men alltid på ett annat sätt än jag föreställt mig.
Kommunismen som väckte hopp (hos oss studenter på sextio–sjuttiotalet) kollapsade 1991 efter Gulag och tydligen decennier av angiveri). Kommunisterna omvändes de fakto till ”privat ägande” och ”marknadstänkande” .
Socialdemokratins solidariska folkhem blev ”individuella klassresor” och ökade klassklyftor.
Av självförverkligande och terapi kom marginella förbättringar, men inte av den kraftiga karaktär man hoppats på som ung vuxen.
Av feminismens ”krossa patriarkatet” blev det till slut en lobbyrörelse för karriärkvinnor.
Pride utvecklades till en uppvisning av ”tolerans” för ett urval av alla möjliga, olika institutioner och varumärken.
Är hoppet ute för verklig, revolutionär förändring!? Ska inte människan kunna kämpa för sin strävan efter fulländning, gemenskap och evig fred?
Det märkliga är att dessa olika visioner jag nämnt nog har haft verkan, och påverkan, men i mindre skala – aldrig i den omstörtande version – som utlovats.
Snarare tycks det som att samhällena stöps om mycket mer dramatiskt och i grunden av de TEKNISKA innovationerna ( exempel boktryckarkonsten, industrialismen, byggtekniken, radion, televisionen, p-pillret, persondatorn, internet, mobiltelefonen osv).
Resan tycks gå mot ett mer jämlikt och socialt sofistikerat samhälle, oavsett ideologiska visioner – främst genom tekniska förändringar.
Troligen finns det något i samspelet mellan ideologisk (=trosbaserad) och teknologisk evolution som leder till att de humana dragen i alla kulturer långsamt förstärks. Om inte olika grupper av människor visade sitt radikala missnöje skulle det antagligen gå långsammare.
Det enda, stora hotet mot nuvarande utveckling tycks vara en kvardröjande, ömsesidig fientlighet mellan de tidigare, krigförande ideologierna, i deras extrema former.
Det manifesteras genom de aktuella, militära konflikterna som fortfarande pågår mellan stormakterna.
(bild, torpare, vid Söderbygården 1917. Antagligen var dessa två avsevärt yngre än vad välnärda jag är idag, 76 )
PayPal Me!! 🛑🛑🛑
SWISH 070-7597006
Gunnarthorell's Blog 
Kommentera