Jag har personligen varit med i ”firman Sverige” i 76 år, visst utvecklades den som helhet ganska bra, fram till tidpunkten för mordet på Palme?
Och aldrig har väl så många haft det så bekvämt materiellt sett –
ägt så mycket,
rest så mycket,
utbildat sig så bra!
Haft så god vård!
Men klassklyftorna har växt. Trots de materiella förbättringarna finns ilska, oro hos många, över vad man tycks anse blir en kommande katastrof.
Till viss del kan det hänga samman med den snabba teknologiska förändringen: internet, sociala media, artificiell intelligens. ( = sammanbrott av en tidigare enhetlig världsbild) .
Men framför allt beror osäkerheten på sjutton år av nyliberal politik kombinerat med Sveriges deltagande i angreppskrig, som av media lögnaktigt ramats in som ”humanitära interventioner”, ”krig mot terrorism”.
Det finns nu en begriplig oro/oförståelse visavi alla dessa ”främlingar” som plötsligt börjar anlända till Sverige.
Hur många fattar egentligen vilken förödelse som USA med sina allierade frambringar i 5 länder i Mellanöstern?
Tron på ”en hotande katastrof” (typ, inbördeskrig) kommer ur den Stora Lögnen, att Sverige (med dess media o krigsmakt) kan gå på angriparnas sida, i ett 17-årigt ”krig för fred” i Europas närområde, utan det blir konsekvenser.
Allt skulle ju fortsätta ”som vanligt”.
Det uppstår två rasande, motsatta läger som klandrar varandra. Det ena lägret ljuger och överdriver a la Anders Behring Breivik, att det ”är invandrarnas o vänstern fel”. (”Sverige invaderas av muslimerna”). En sorts dolkstötslegend som väcker anklagelse, hat.
Det andra lägret ljuger o överdriver, att ”det är rasisterna och de högerextremas fel”. Ett strutsbeteende under ”humanitär flagg”.
Snarare har Sverige o dess folk varit en lekboll för yttre, starkare krafter, samt för mediernas lögner om krigens natur.
Jag ser det förnekade angreppskriget som en masspsykos, som smittar av sig på alla, och i längden leder till farliga slitningar.
Vi kan inte delta i mördandet av flera miljoner människor i Europas grannskap, och vänta oss att det inte påverkar vår nation.
Hur se igenom och avslöja lögnerna, hur få igång dialog för fred?
SWISH 070-7597006


Jadu, bäst jag skriver direkt så det inte flaxar iväg in i teknologin med ivrigt bistånd från min hjärna.
I sak vad gäller hegemonierna inlands och globalt instämmer jag.
Övermakterna därovan, hur övertygar vi dessa ? Och hur vänds dessa till ett beteende som gagnar vår vackra värld som i micro har allt så fantastiskt uträknat, allt som fungerar om inte människans klå förstör … (förenklat).
Att se igenom lögnerna är en baggis på resan, det gör många, men det är svårare att ha teorierna och förklara.
Allra knepigast att därefter agera. Samfällt. Utan kamp på vägen till ja…vad ?
Är det ngn som har receptet på att inte förråda varan ?
Funderingar.
– Vilka klagar och går till överdrift enligt din åsikt/teori ? Vilken grupp, vilken sorts människa, ideologi m.m.
– Och vad är de missnöjdas syfte ?
– Och VARFÖR ?
VILKA är viktigast att utreda.
En flank fattas helt i ditt resonemang och det gäller de situationer olika människor befinner sig i, oförskyllt försatts i.
Om man blir beroende av vissa delar av samhällskontraktet och upptäcker att brädorna över bron glesnar och faller ner i avgrunden, vad göra ?
Tillhör man denna växande grupp så finns inte längre någon instans till ditt stöd.
Då har sveket och förräderiet redan skett och att vinna den kampen är så gott som bortspelat idag. Varje instans som ska företräda dina behov, din sak har försvunnit in i förnekande och ”någon annan” – syndromet.
(Ta ett färskt ex. Barnen som behöver hjälp dygnet runt ska förpassas till institutioner. Om det är sant; sett, hört på tv idag. Kommuner bygger institutioner. När ändrades den lagen ?)
Skulle du inte begåvas med alla upptänkliga pris om du hittade lösningarna ?
Och sedan genomföra förändringen i praktiken.
Att se de drabbades klagan är ett stort steg och oundvikligt för förändring i stort.
GillaGillad av 1 person
En god början vore att utöva påtryckning på S, att godkänna Förbudet mot Kärnvapen.
Vidare, aktivera sig i fredsdialog (dvs smakligt bemöta katastrof agitationen.
I övrigt har jag inte mycket mer att komma med just nu.. ☺ 💗
GillaGilla
Ska vara ”sakligt”, förstås.. ☺
GillaGilla
Jag såg uppdrag granskning, om våldtäkt och etnisk identitet, och påverkades förstås.
Det vore orimligt, att inför offer för sådana brott hävda att Sveriges politik visavi invandring, varit lyckad.
(Jag antar att du syftar på sårbara grupper av olika slag.)
Så, där går det inte att ”se i stort”, med slutsats att Sverige ”går bra”.
Det är upp till politikerna att lokalisera de problem som finns.
GillaGilla