Våra personliga liv är korta, jämfört med historien. Därför kan vi sällan vara tvärsäkra och döma i förväg om saker som ännu inte har hänt. Om vilka som är våra verkliga vänner, vilka som är våra fiender.
Min erfarenhet när det gäller Islam: Jag jobbade i 16 år på en stor arbetsplats (Stockholms Stad) och hade muslimska kollegor och klienter mesta delen av tiden.
Jag har, vidare, rest i Malaysia, Indonesien, Marocko, Turkiet, Indien – haft goda erfarenheter.
Varje vecka torghandlar jag numera hos muslimer i förorten. Man kan inte undgå att se hur de beter sig i affärer, med sina familjer.
OM jag under dessa decennier av mitt liv hade stött på flera ohederliga, aggressiva muslimer, skulle jag kanske tillmätt de numera spridda farhågorna betydelse. Men vad jag har mött är som regel hårt arbetande, företagsamma, hederliga, hövliga personer.
Med tanke på alla hatord, rädsla och fördomar som sprids i sociala medier, är jag snarare förvånad över deras vänlighet, omtanke. Jag ser definitivt stora likheter med den lite äldre, kristna värld som fanns i Sverige på landsbygden under min uppväxt. En viss fromhet och integritet som följer av detta.
En i vår mening förlegad syn på kvinnor. Jo, men det är också det enda ”ofördelaktiga”.
Riskerna, om de existerar, är isåfall beträffande unga, krigsskadade män som kommit hit från krig, hamnar i gäng osv. Typ Bergsjö, Kista. I det fallet har politikerna definitivt tagit in för många.
Den bedömning jag gör är utifrån ett 50 år långt yrkesliv, resor i fem år. Många möten. Studier, intresse för världsreligionerna, för utrikespolitiken. Jag ser mest det gemensamma mellan judar, kristna och muslimer.
Självklart existerar också (som i alla folkgrupper) kriminalitet.
Måste säga att högern har en hel del bra idéer, men detta med att ställa underprivilegierade grupper mot varandra leder till ökade spänningarna och kan sluta i katastrof.
Det mest ”svenska” vi har är antagligen den kristna andan, kombinerat med folkhemstanken, dvs respekt för flertalet – ”att göra rätt för sig” , och verka för breda reformer.
(OK. Jag har inte bott i Malmö. Kan hända att det är väldigt, väldigt annorlunda?? )
Tror absolut inte att vårt samhälle är ett sönderfallande, ett moras, med grasserande våld som det framställs i SD-propaganda.
Klart att vi påverkas negativt av USAs 17 år av angreppskrig i Mellanöstern. Men varför gå tragiska händelser i förväg om det finns möjlighet att undvika dem?
Jag reser dagligen i Stockholm, en miljonstad med människor från hela världen. Förvånas över det tålamod och den respekt för varandra som det stora flertalet visar.
SWISH 070-7597006
Samma ämne: ”Hotet från muslimerna”
https://gunnarthorell.blog/2019/04/08/islam-kontra-kristenheten/
https://gunnarthorell.blog/2011/07/25/islamhat/
https://gunnarthorell.blog/2019/07/09/evolution-of-religion/


[…] Min erfarenhet av muslimer och islam […]
GillaGilla
En i vår mening förlegad syn på kvinnor. Jo, men det är också det enda ”ofördelaktiga”.
Den generella synen på kvinnor inom islam eller muslimska kulturer avhandlar du med en mening, förminskar betydelsen av och du sätter dessutom ofördelaktiga inom citationstecken.
Ska man av det sluta sig till att du är en del av den sexistiska machokulturen inom vänstern eller är du oförmögen att förstå vilka förskräckliga konsekvenser synen på kvinnor inom den muslimska kultursfären inte sällan får.
GillaGilla
Nej, det är ett problem, men det kan inte lösas genom att Sverige deltar i USAs krig och ockupationer. Eller att svenskar visar hat och förakt mot islam.
Kristendomen har också haft en nedlåtande syn på kvinnor, men genomgått modernisering. Det är kulturell evolution. Och det finns kvinnor som Amineh Kakabaveh, som kan kritisera Islam. Även män som gör det, som Adonis.
GillaGilla
Min ex-mans dotter blev gruppvåldtagen av ett gäng när hon var 14 år. Ska vi sätta sånt inom citationstecken också tycker du? Kanske förminska det och relativisera det med uttryck som “en i vår mening förlegad syn på kvinnor”?
GillaGilla
Jag respekterar givetvis att människor som varit nära den typen av upplevelser, har upprörda känslor.
GillaGilla
Jag är riktigt förbaskad nu som framgår men vill avsluta med att när man skriver “en i vår mening förlegad syn så säger man att vi må ha en annan syn men en annan syn kan också vara acceptabel. Punkt. Slut.
GillaGilla
Dessutom innebär själva användet av ordet “synen” på kvinnor en objektifiering och förminskande. När hörde du senast någon säga.”synen på män”?
GillaGilla
Det kanske snarare kallas ”genusperspektiv” då..
GillaGilla