Har just läst och lyssnat på Fredrik Virtanens bok, ”Utan Nåd, en rannsakning”.
Citat: ”Att bli rövtagen av Stockholms medievärld är en intressant upplevelse. Fruktansvärd förstås, rent av livshotande, men också lärorik på flera plan.”
Om mobbningen: ”razzarna och metoo dårarna hade gemensam fest”.
Speciellt ljudboken känns värdefull – skickligt inläst av honom själv.
Det blir en dokumentation om livskrisen som kostade honom jobbet, och nära kostade honom livet, på grund av mediedrevet som följde av #metoo .
Som bonus en komisk och bitande exposé över den svenska medievärldens förvandling från sober, granskande journalistik till måttlös lynch-justis – i sin tävlan att svansa efter sociala medier.
Fredrik har dessutom en proffsig hemsida! Missa inte han intervju med Jan Myrdal, och mycket annat!
Andra exempel på hur individer skadats av den här typen av mobbning via offentligheten är Benny Fredriksson (självmord)
Julian Assange (tortyr, fängelse)
Flera som förlorat jobben.
Tidigare, ryktesmord på ”obducenten o allmänläkare”.
Familjen med de mordanklagade pojkarna i fallet Kevin.
Familjerna till mordoffer (vars fall aldrig utreddes) i Thomas Quick härvan..
Intressant är att det ofta är gayfolk som Alexander Bard eller kvinnor som urskiljer och törs svara upp mot destruktiviteten i samtida feminism.
Kanske för att de begriper o kan nyttja något besinningslöst inom sig själva? Milo Yannopoulis, Camille Paglia mfl
När mer ridderliga typ hetero-män, som Pär Ström, Horace Engdahl, eller Jordan Peterson kritiserat feminism framkallas det värsta megära-hatet, krossa-krossa!
Det tycks vara effektivt mot dem.
Vänsterkoryfeer, som Göran Therborn, befinner sig fortfarande på det förvirrade stadier, där man frågar sig ”vad är det egentligen för fel på männen?” (när dessa röstat höger).
Glad Nyhet, det ÄR inget fel på männen. Inte heller på judarna.. ☺Hedervärt folk som gjort rätt för sig.
Virtanen kommer nog att ha en mer reserverad inställning till ”feminism” i fortsättningen..
Mitt SWISH 070-7597006
Kommentera