Gunnarthorell's Blog

Kulturella och tekniska innovationer konkurrerar genom sin funktionalitet för släkten, stammen, nationen.

Med funktionalitet  menas förmåga att skapa tillräckliga resurser, sammanhållning och stridbarhet. 

Konkurrens genom kopiering, härmning finns både inom den egna gruppen och  mellan främmande grupper — tex genom deras handel och  väpnade konkurrens. 

Konkurrens inbördes och utåt gäller också för system av tankar och symboler (tex  religioner, ideologier). 
En samlande benämning är ”kulturell evolution”, ”kultur-evolutionär förändring” . 

I sammanhanget  kan vi också nämna ”kultur-evolutionär arvsföljd” – att en viss  uppfinning bygger vidare på tidigare uppfinningar genom kopiering och överträffande. (Exempel, pilbåge utvecklas till armborst. Armborst till gevär, gevär till kanon, missil. Eller att en vagn med fyra hjul som dras av en häst, senare kombineras med en motor till en bil, till ett tåg osv )

Något likartat gäller för övergripande system som religioner. Avgudadyrkan (med ett galleri av intrigerande gudar) trumfas över av en allsmäktig gud med helgon, dvs av monoteism (de abrahamitiska religionerna judendom/kristendom/Islam). 

Genom renässans och upplysning införlivar religionerna filosofi och vetenskapsteori och blir sekulariserade. Utvecklas vidare till politiska ideologier – som inom sig fortfarande rymmer religionernas intolerans mot ”icke-troende”, ”vildarna”, ”de som icke hava lagen”, ”som icke skådat ljuset”,”som saknar civilisation”. (”Fritz” , ”Bosch”, ”Poofters” , ”Gooks”, ”Niggers” osv)

Vad gäller feminismen bör den ses som en kulturevolutionär succession från matriarkaten. Den frigör den kvinnliga befolkningen i Väst, genom reformer (rösträtt, aborträtt, födelsekontroll, sexualupplysning, rätt till utbildning, daghem, förskolor). 

När reformerna är genomförda omvandlas feminismen i Sverige till en statsideologi för karriärintressen och söndring av folkmakten. 

En version av matriarkat har alltid existerat inom patriarkatet i form av Maria Guds Moder, drottningarna, divorna osv. Det vill säga makteliten har använt  de kvinnliga attributen som komplement i sin maktutövning.

Vad som kan studeras mer (med fredsrörelse i sikte) är det komplementära förhållandet mellan män och kvinnor  i parförhållanden, i samhället i stort. Hur variationerna i manliga, kvinnliga egenskaper gynnat/missgynnat ekonomi, livsföring, socialisering. 

Doktrinen att kön är socialt konstruerat (= kan ”byggas om genom politik” etc) leder till ett sökande efter konflikt (moraliserande klander) alternativt till förvirrat sökande efter rätt identitet. Skillnader mellan könen är också biologiskt grundat, vilket måste kunna hävdas som en självklarhet.

En utgångspunkt för ny forskning kan vara att gå igenom skildringen av äktenskap och familj i den klassiska litteraturen, via könsidentitet värdera,  urskilja, karaktäristiska mönster som förekommit.

Något liknande kan också utföras med utgångspunkt från moderna familjer, med sociologiska, psykologiska metoder.