Alla stormakter anser sig ”befria”.
Deras missiler är rena och med hög precision bara mot de militära installationerna osv.
Fienden däremot är ond, smutsigt, tyrannisk och inkompetent.
Vi är skyldiga att förstå, och slå larm om faran i alla stormaktskrig. Men genomskåda också den sida vi är ”tvångsrekryterade” till.
Fred kräver att vi ser relativ legitimitet (och förbrytelse) från två håll. Det är svårt för vi är nedsänkta i vår egen sidas propaganda.
Många kockar kokar ihop den giftiga soppan, ”krig”.
Vapenfabrikanter, massmedieredaktörer, finansiärer, högerextrema politiker.
De profiterar på krigen och på uppbyggnaden efteråt.
De struntar sannolikt i om planeten går under den här gången.
Också om man var där och såg ”med egna ögon”, skulle man antagligen ha svårt att förstå.
I krig härskar lögn, list, bedräglighet.
Efteråt skriver segrarmakten historien, överdriver sina framgångar, slätar över egns förbrytelser.
Samt gör det rakt motsatta med ”fienden”.
Först efter flera generationer går det att få fram nyansering, insikt om hur ”det ofattbara” kunde hända. (då är mycket av källmaterialet förstört, vittnena döda)
Fortfarande är det tex olika kontroversiella frågor, vad gäller det Andra Världskriget.
Här i alla fall, en dokumentär om vad som hänt i Östra Ukraina, vilket förstås censurerats av ”våra massmedier”:
Donbass. Yesterday, Today, and Tomorrow (the documentary that the West doesn’t want you to see)
Gunnarthorell's Blog 
Kommentera