Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Litteratur’ Category

Kvinnor har definitivt berättargeni. När det gäller språk och underrättelseverksamhet tror jag  att det är männen som har kopierat kvinnorna.

Vi glömmer lätt att männen inspirerats o motiverats av ”sina” kvinnor? För flertalet män fungerar kvinnorna ofta som en  informella ledare.

Tror det är Camille Paglia som sagt, utan män skulle kvinnor leva  på stenåldersnivå. Vilket antagligen stämmer.
Och samtidigt kan man nog säga, utan kvinnor skulle männen leva som i en militärförläggning – en kultur av byggbaracker? 

Den senare utvecklingen efter upplysningen visar att kvinnor har berättargeni och kan tävla med männen. Jane Austen, Doris Lessing, Ann-Marie Lenngren, Selma Lagerlöf.. Marie Shelley, Ursula LeGuin..Bara några få av dem jag jag läst..

Poängen är att kvinnor ”lyfts upp” av männen (inte behöver slita) därför att de gör en större, energimässig investering vid fortplantningen – havandeskap, amning, modersband. Sen kan många kvinnor också ta över ”chefskap” om mannen dör, eller om samhället kräver det. Se tex de stora kejsarinnorna, drottningarna och divorna.. ☺
Teologiskt sett, vilket kom först, hönan eller ägget?

Männen har varit mest framträdande på flertalet praktiska områden. Frågan är ju varför?
Svaret är, enligt mig, att kvinnorna, ungefär som den biologiska aristokrati de är, inte behöver utmärka sig inom dessa områden. De hedras tillräckligt för sin attraktionsförmåga, i sitt moderskap.

Utvecklingen är, att de mycket väl kan tävla med männen, på alla viktiga områden, om det skulle visa sig nödvändigt. Varför göra det i onödan? 

Feminismen är förstås ett experiment med både risker /vinster. Mitt tips är att den feministiska trenden kommer att bromsas in av nykonservativa trender.

De flesta kvinnor vill främst  ha mer privilegierade positionerna (inom media, byråkrati, akademi, chefsjobb). Om det blir fråga om tunga, tekniska el obekväma jobb faller de ifrån – då finns inga rop på varannan damernas. De vet hur högt rankade de är på ett ”naturligt sätt”.

På följande arbetsplats 😃 är det nog knappast nån efterfrågan på ”varannan damernas”: Oildrilling

Read Full Post »

Från början ger de stora religionerna anvisning om ett mer civiliserat sätt att leva. Helighet är att i sin livstid vara ”fulländad” och förmå leva enligt en jämförelsevis hög moral. 

Skenhelighet kan jämföras med  predatorers camouflage i naturen, och uppstår så småningom, genom kulturell evolution. Närmare bestämt genom  vidareutveckling och institutionalisering av religion och maktpolitisk ideologi. 

Genom ett allt rikare och mer motsägelsefullt språk förser oss religion och politisk ideologi till slut med  möjligheter till dubbleringar –  att  kunna maskera ett  primitivt beteende bakom ett till synes civiliserat. Fördelen med skenhelighet är att man kan inkassera belöning både av ett  civiliserat men samtidigt primitivt, ”smutsigt” handlande. 

Man ger starkt intryck av godhet, kyskhet, dygd för att i realiteten agera otroget, utstötande, plundrande. I överklassen och i samtida byråkratier kan man säga att skenhelighet blivit  en osvikligt förmåga. 

Författaren Dostojevski gör en  genomlysning av skenhelighet och socialt hyckleri i romanen Idioten. Stendahls Rött och Svart kan också nämnas. 
Romanen Stoner av John Williams. Paviljong 6 av Tjechov.

Jaguaren, Elmer Diktonius

Read Full Post »

Det som kallas patriarkat har genom kulturell evolution en utvecklad kopia av matriarkatet inom sig .

Principen är att ett stabilt, segrande system införlivar och lyckas förbättra det innovativa i systemet som konkurreras ut.

(Pilbågen blir armbors, armborst blir gevär.
Häst och vagn blir diligens, blir automobil.
Ångmaskin, blir explosionsmotor/elmotor. Stigar blir vägar. Byar blir städer Osv)

Kopian av matriarkatet ser vi tex dels i föreställningen om Maria, Guds Moder. De kvinnliga helgonen. Förstås i drottningarna, kejsarinnorna – men också i de stora divorna.

Likaså via renässansen, i den grekiska och romerska mytologin om Afrodite, Diana, Hera.

Den klassiska, grekiska kulturen restaurerades i Väst’s föreställningsvärld genom 1500-talet.

Senare, även genom upplysningen och romantiken – inte minst i kvinnorörelsen från sluter på 1800-talet fram till idag.

Alla som håller på med reklam vet att rikta sig till kvinnorna, eftersom de väl känner till att dessa i modern tid bestämmer över lejonparten av familjernas konsumtion.

Patriarkatet formar ett yttre, väpnat skydd för kvinnor och barn (byggnader, försvar, industri). Ett system som främst bärs upp av männen (soldater, grovarbetare, innovatörer)

Kopian av Matriarkatet formar ett inre försvar för arten, genom födelse, moderskult, trohet, uppfostran, etik, skönhetsideal, dekorum. Ett system som domineras av kvinnor.

Det naturliga i Väst på tvåtusentalet vore att ha en progressiv rörelse för männens och kvinnornas mänskliga rättigheter.
https://gunnarthorell.blog/?s=Feminism

Read Full Post »

RIP

Det har varit en märklig läsupplevelse, att följa Lars’ ändlösa, inre monolog sönderbruten av  genial gallimatias, blixtrande aforismer, skvaller, reflexioner om att dö, omväxlande med kärleksfullt iakttagande av sina barn,  uppräkningar av åldrandets krämpor.

Lars har  varit vår mest färgstarka representant för det postmoderna tillståndet. Hans dagböcker illustrerar triumf och tillkortakommande.  Den mest omtyckta refrängen efter starka påståenden och värdeomdömen är ett sympatiskt, ”jag vet inte!”

Som varande ett par år äldre än Lars känner jag igen mycket av den filosofi han refererar till. De antika grekerna, de tyska romantikerna. Schopenhauer, Schelling, Hegel. Marxism och existentialism.  Psykoanalys förstås. Antifascism. Lukacs, Adorno och Horkheimer.  Heidegger. Många ”stora namn”. Efter kommunismens fall 1991, Foucault, Derrida. 

Det intressanta är frånvaron av naturvetenskap samt de upprepade referenserna till socialdarwinism såsom kapitalismen Onda Genius. Det typiska för radikala i min generation (fyrtiotalister) var  att bli ”troende” vad gällde humanistisk filosofi, humaniora – vilket vi prioriterade, framför ekonomi, biologi, naturvetenskap.

Märker, vid läsningen av dagböckerna, hur bunden jag också varit vid Adornos/ Horkheimers/Marx’  teorier om varusamhällets förtingligande och alienation – dvs, att människan egentligen förfrämligas, skulle få det sämre av den rikedom som alstras av den liberala kapitalismen. 

Med tanke på utvecklingen inom Öststaterna och Kina, Vietnam ( ropet på ”socialism med ett mänskligt ansikte” , införandet av marknadsekonomi ) tycks varusamhället snarare verka förmänskligande (genom sin tillförsel av bekvämlighet, angenäm lyx, resor,  konst, underhållning).

Det finns också en motvilja hos Lars Norén (Adorno o kulturmarxisterna) för den hierarkiska ordningen i samhällena vilket då bara skulle kunna åtgärdas med framtida revolution. 

Hierarki är organisering. Också i ett samhälle med lika löner måste en rangordning uppstå, även om den uttrycks med andra medel än pengar.

För Lars Norén tycks hierarkin skapas av ”djupet och omfattningen av kunskap om de kulturella ikonerna”.  (Herakleitos, Platon, Spinoza, Schopenhauer, Schelling, Fichte, Wagner, Heidegger, Freud, Sartre). 

Samt nere i gyttjan – hatobjekt, de ytliga vinsmuttarna, bästsäljarna:  DN, Gunnar Bolin, Karsten Thurfjell, Kerstin Ekman, Helena von Zweigbergk, som representerar det usla, varusamhället.

Men Noréns dagböckerna som helhet är balsam för den sårade själen – inte minst för  gamla radikaler o lärdoms-fetischister.
Det mest originella  och gripande i dagböckerna är ambitionen att ”tömma sig själv på allt innehåll”. Att göra en döstädning – en grav för det egna jaget.  Det ger en helhetsupplevelse av nakenhet, kompromisslös integritet.

___________________________________________

”Världen är så vacker att man borde anstränga sig för att vara kvar i den”.

”Mitt försök att reducera verkligheten har drag av självsvält”.

”Regnet faller igen, vackert som ett språk som faller mot jorden”.

Read Full Post »