Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Religion’ Category

Vår art av primater har bevisligen massmördat mängder av ”våra egna” åtminstone under 10.000 år.

Då tänker jag inte på dråp eller mord, utan på det som kallas ”krig”, som är systematiska massakrer på genetiska släktingar.

En viktig faktor i dessa mordorgier tycks vara att vi som art inte har någon automatisk reflex mot att döda ”våra egna”.
Konrad Lorenz anser att det beror på att vi som predatorer betraktat, saknar inbyggda, dödliga vapen, som huggtänder, giftgadd, klor etc.

Vi har däremot en stor främre hjärna som gör att vi under den kulturella evolutionen allt snabbare utvecklar verktyg och vapen – vilket gjort oss till fantastiska rovdjur och utrotare.

Till detta bör läggas att mellanhjärnan som reglerar känslor (”vän, fiende”) inte alls har utvecklats lika hastigt som stora hjärnan. Det betyder att vi bedömer vän/fiende kategoriskt, utan dröjsmål och är dessutom intensivt beroende av ”flockens” omdöme.

Trots att vi alltså – efter en lång historia – utvecklat en komplicerad, teknologiskt sårbar civilisation, är vi extremt lätta att påverka vad gäller potentiellt farliga konflikter.

Också propagandan för krig har utvecklats lika snabbt som vapnen. Massmedierna gör ett allt skickligare jobb för att suggerera att vi har ”fiender där borta” som vill förgöra oss. Tyranner med Massförstörelsevapen, som (vanligtvis) dödar sitt eget folk, våldtar, spetsar späda barn på sina bajonetter osv.

Vi själva (som lyckligtvis lever inom ”Det fredliga o demokratiska Internationella Samfundet”) måste därför vara ständigt alerta, beredda på en slutlig uppgörelse med kärnvapen, gentemot den avskyvärda Fienden.

Så ser gärningsmannaprofilen för vår art av primater ut för närvarande. Två antagonistiska maktblock försedda med supervapen, som rör sig robotartat mot en slutstrid.

Nästan ingen fredsrörelse, ganska svaga protester som rymmer kollektiv självinsikt.

Desto fler som hurrar och ropar på showdown

Read Full Post »

Vi ska ta ställning mot alla ”krig”, eftersom KRIG efter Hiroshima Nagasaki, måste ses som mänsklighetens i särklass grövsta perversion och brottslighet.

För att bygga en verklig fredsrörelse måste vi urskilja vilken stormakt som varit den främsta krigsanstiftaren sen 1945.

Varje angreppskrig och med våld påtvingad ”regime-change” leder vidare till nytt våld.
Historiskt är krigen en kedja av förbrytelser och plundring som alstrar mafia, drogberoende, fattigdom, mental ohälsa.

De små staterna kan mot detta bilda ett fredsförbund mot stormakternas geopolitiska krig. För nedrustning och Kärnvapenförbud.

”Politiker” ter sig patetiska i längden, om de kämpar för jämlikhet, rädda klimatet, biologiskt mångfald – och SAMTIDIGT godtar något så groteskt destruktivt som ”krig” (och organisationer som främjar krig och upprustning).

Read Full Post »

Undersåten (2018) av Heinrich Mann (bror till Thomas Mann)
En satirisk klassiker som lever! Motivet i romanen är den sociala maktkampen, lögnaktigheten och opportunismen. Så pass övertygande skildrat att inte ens jag undgår att känna mig träffad).
På engelska, The Kaiser’s Lackey.
Heinrich Mann beskriver den svaga punkten i artens karaktär, flocken som inte kan göra något annat än följa de dominanta ledarna. Fast man anser sig förstås vara fri, upphöjd!
I Undersåten förutser Heinrich Mann den nazistiska rörelsen med 20 år. Huvudpersonen, uppkomlingen Diedrich har flera egenheter som överensstämmer med Hitlers. Han blixtrar med ögonen, arbetar sig upp till ett straffande muller när han talar (vilket gör honom hes, hypokondrisk). Han är i själ och hjärta antisemit.
Han hycklar medkänsla med sina rivaler samtidigt som han fullkomligt förgör dem.
Tänker att humanismen är en filosofisk tradition av fred vi behöver i dag, när tendenserna är nihilistiska och har dragning åt det konspirativa, våldsamma.
Vad som slår mig är att de stora litterära klassikerna har ett fredsbudskap, antimilitarism, ett ”trots allt” som sin andemening.
Strindberg, Balzac, Proust, Dickens, Tjechov, Tolstoj, Gorkij, Thomas, Heinrich och Klaus Mann ger inspiration för samtiden – mer än mainstream media, akademika och click-bait på internet.

Read Full Post »

Horace Engdahl, De Obekymrade:
(citat:)

”En människa ser aldrig så dum ut som när hon är moraliskt indignerad. Det skulle vara när hon upptäcker att någon annan på festen har valt en likadan maskeradkostym som hon själv, vilket är ungefär samma sak.”

”Syndabocksjakter framkallar ett blodsjudande sinnestillstånd som sätter människors normala omdömesförmåga ur spel. Den vrede som blossar upp mot en angivet förkastlig människa liknar en epidemisk smitta, som blixtsnabbt sprider sig långt från den ursprungliga källan. Även de som aldrig har varit i kontakt med den utpekade och knappt ens vet vem det är, blir liksom febriga av förakt för uslingen när drevet tar form och sorlet stiger.”

” Om man observerar vilka stora brott i historien som bestraffas, vilka odjur som till slut får sota för de lidanden som de har åsamkat mänskligheten, vilka som står skrynkliga och darrande inför tribunaler, avklädda varje uns av värdighet, så måste man sammanfattningsvis säga att mänsklighetens övergripande moralregel lyder: Det är inte tillåtet …att vara på den förlorande sidan.”

”… denna ursinniga, inbilska affekt! Man kan lämna ut sina närmastes hemligheter, förlöjliga personer som gett en sin vänskap, förnedra den som har älskat en mest, bara det blir succé. Det är som djupt drogberoende människor, hos vilka varje uns av samvete och medkänsla försvinner så snart någonting ställer sig i vägen för deras begär, i detta fall begäret efter berömmelse.”

”Det har sedan upplysningen varit en vedertagen princip att inte utsätta brottslingar för grymma och förnedrande straff och att naturligtvis inte låta en sådan behandling drabba personer som ännu bara är misstänkta eller anklagade. Tortyren avskaffades som förhörsmetod på de flesta håll i Europa under decennierna kring 1800. Man upphörde också att plåga ihjäl dömda brottslingar inför publik, och skamstraffen där delinkventen hjälplös utsattes för mängdens begabbelse…”

”Under tiden fick vederbörande inte utsättas för något annat obehag än att i vissa fall låsas in i väntan på rannsakan och dom. Dessa principer har legat orubbligt fast i alla länder som har anspråk på att betraktas som rättsstater.”

”Emellertid har anhängarna av den sociala rörelse som kallas #metoo i en handvändning gjort sig av med upplysningens bagage. En anklagelse, ett så kallat vittnesmål, som till och med kan vara anonymt, är för dem detsamma som bevisad skuld, och det finns inga hämningar mot att utmäta godtyckliga skamstraff med ödeläggande konsekvenser för den utpekade. Med ivrigt bistånd av pressen utsätter man en människa som kanske skulle frikännas i en reguljär domstolsprocess för ohygglig psykologisk press i syfte att framkalla medgivanden och ursäkter – en tortyr med trycksvärta i stället för med vatten.”

”Det finns ett inslag av gammaldags könsäckel i #metoorörelsen, som med häpnadsväckande framgång har återupplivat tanken att sex är någonting kvinnor utsätts för. Det är som om man hade hamnat i en pilsnerfilm där unga kvinnor »råkar i olycka«. Med förvåning ser man durkdrivna karriärister, som väl vet hur man använder sin attraktionskraft, spela hjälplösa.”

#metoo: mitt emellan skendränkning och pilsnerfilm! Så blev succén också fullständig.”

”Den som ställer sig i vägen och försöker tala förnuft med folk får skåda en ny sida av sin nästa. I den stunden tolereras inga spelfördärvare. Folk kräver blod. Den som ställer sig på syndabockens sida ber om att själv bli offrad.
När räkningen kommer för årtusenden av kvinnoförtryck, betalas den av män som är snällare än de flesta av deras kön har varit under mänsklighetens kända historia. Det är som när den skötsammaste och mest humana av alla franska kungar miste livet på schavotten, outtröttligt hånad av historiker som i hemlighet föraktar hans svaghet.”

Read Full Post »

I En Fattig Munk från Skara uttrycker Fröding  begreppsordningen i kulturell evolution: ”Den gode är väl ej så god, som själv han tror i sitt övermod. Den onde han är ej så ond ändå, som själv han tror, när kvalen slå.”

Det vill säga ett ”Ont” system överträffas, besegras av ett bättre system, men samtidigt har den ”Goda” makten kopierat och införlivat vitala drag hos den besegrade rivalen. 

I De Nakna och de Döda, om Andra Världskriget, säger en av Norman Mailers officerare något liknande, vad gäller fascism: Det går inte att besegra fascismen utan att härma och överträffa dess brutalitet. När USA vunnit kommer det  att ha en kopia av fascism inom sig.  

”Krig” och ”inbördeskrig” bygger på själva vantron att det existerar en absolut Ondska hos ”fienden” och en motsvarande  ”absolut godhet” i det egna systemet (hos det egna folket, den egna klassen eller nationen). 

Vi ser hur den här insiktslösa tankefiguren om ”fienden”  hela tiden upprepas i krigspropagaganda och i politisk indoktrinering, trots att vapensystemen numera kan utplåna arten människa på ett fåtal dagar. 

Read Full Post »

Vad är egentligen Pride?
En utveckling av en friare, fredligare humanitet – eller/och, en upplösning av den vitala identiteten för ”kön”.
( enligt somliga ledande till ”Västvärldens undergång” mm 🤓)

Pride Stockholm Sweden

Min egen tanke är att samhällskritiska folkrörelser ibland når sina mål, dvs lagarna ändras, rättigheter utökas. Det sker en modernisering.

Vid den tidpunkten kan ”rörelsen” flyta samman med staten och bli mainstream.
Som exempel, den tidiga kristendomen (trosviss, kämpande, utsatt för förföljelse) som efter 300 år övergår till institutionell religion för Romarriket, involverad med makten, med inkvisition, med hyckleri, häxbränning.

Något likartat händer i vår tid med feminism och pride? som tidigare varit delar av vänsterns opposition mot klassorättvisor och krig.

Men som nu, via byråkrati, skapar nationella doktriner tex för utbildning för högskolan. Har stora uppfostringspräglade kampanjer riktade mot ”de vita, medelålders heterosexuella männen” etc.

Alltså, numera en påbjuden trosuppfattning.
Ett ”rättänkande” som varje anställd måste buga för, annars risk att förlora jobb, karriär.

Att denna moderna ”kyrka” (som tex har könsbyte på programmet) tar sig an skolbarn i tioårsåldern, är väl anmärkningsvärt?

I min bekantskapskrets har jag exempel på unga som genomfört könsbyte genom kirurgi.
Sannolikheten att de ska bli lyckligare av detta är väldigt låg.
När processen väl är genomförd, kan man inte ändra tillbaka.

Är det inte så att makteliten i varje tidsperiod förser sig med olika attribut, bland annat detta att vara moraliskt överlägsen, samtidigt som man i huvudsak marscherar i riktning mot krig, ökade klassklyftor?

Om frihet och tolerans var verkliga, centrala värden (inte något av en kuliss) skulle vi se sociala reformer, avgörande miljöreformer, kärnvapenförbud, en stark fredsrörelse.

Vad vi ser är alltså djup folklig splittring (höger/vänster) manipulerad av massmedierna o politikerna.

Ergo, en försvagad demokrati som prålar med frihet, frijordhet egentligen är regressiv och på väg mot större krig o kriser.

Read Full Post »

Om historiskt hat och favorisering (ambivalens) som ger intryck av att vara nedärvt.

Som beskrivits tidigare är judendomen en förelöpare till kristendom och Islam. Den judiska monoteismen är prototyp för tre stora civilisationer: den ortodoxt kristna, den romerskt kristna ( katolska/protestantiska) Och den muslimska.

Man kan i någon mening se det judiska folket som grundare av civilisationen i Väst och Östeuropa (tillsammans med greker, romare, egyptier, perser, araber).

Status, som grundare av monoteismen, förklarar den rivalitet som kom att existera mellan de kristna ”utbrytarna” – som expanderade företaget med vapenmakt – och ansåg sig behöva förfölja och trycka ner den kulturella aristokrati (av högre rang) som judarna manifesterat”. Antisemitism (”jewbaiting) följde i kristendomens spår såväl som filosemitism.

På liknande sätt finns en succession vad gäller könsmaktsordning. Kvinnorna var förgrundsgestalter genom matriarkat och fruktbarhetskult (i Gamla Europa) dvs den civilisation som fanns före patriarkaten.

De patriarkala uppstickarnas rivalitet tog sig uttryck tex i kvinnohatet som finns i Gamla och Nya Testamentet. Kvinnorna ska tiga. Nietzsche: ”när du går till kvinnor, glöm inte piskan”.

Samtidigt finns härmningen av matriarkatet införlivad i form av att kvinnor behållt aristokratiska, ”dyra” attribut (långt hår, färgrika dräkter) och är föremål för kult (Maria Guds Moder , Afrodite, feminism ) och i motsats till männen skyddas från våld i den egna nationens tidiga lagstiftning (kvinnofrid).

En trend, när feminism blir mainstream, är offentligt manshat, olika former av ”genderbaiting”. Säkert mer effektivt för politisk söndring i en multi-etnisk, post-nazi miljö än tidigare rasism.

Read Full Post »

Kvinnor har definitivt berättargeni. När det gäller språk och underrättelseverksamhet är det männen som har kopierat kvinnorna.

Vi glömmer lätt att flertalet män inspireras o motiveras av ”sina” kvinnor – kanske mer än av högre uppsatta män. För män i ordinära sammanhang fungerar kvinnorna  som  informella ledare. Och kvinnor har också, på liknande sätt ”sina män” som informella ledare.

Tror det är Camille Paglia som sagt, utan män skulle kvinnor leva  på stenåldersnivå. Vilket antagligen stämmer.
Och samtidigt kan man  säga, utan kvinnor skulle männen leva som i en militärförläggning – i en kultur av byggbaracker?

Den senare utvecklingen efter upplysningen visar att kvinnor har berättargeni och kan tävla och överträffa männen. Jane Austen, Doris Lessing, Ann-Marie Lenngren, Selma Lagerlöf.. Marie Shelley, Ursula LeGuin, Alice Munro. Bara några få av dem jag  läst på senare tid.

Poängen är att kvinnor i äktenskap ”lyfts upp” av männen (inte behöver slita) därför att de gör en större, energimässig investering vid fortplantning – havandeskap, amning, modersband. Sen kan många kvinnor mycket väl också ta över ”chefskap” om mannen dör, eller om samhället kräver det. Se tex de stora kejsarinnorna, drottningarna och divorna..  Situationen vid krig.

Männen har varit mest framträdande på flertalet praktiska, tekniska områden. Frågan är  varför.
Svaret är, enligt mig, att kvinnorna, ungefär som den biologiska aristokrati de är, inte behöver utmärka sig inom dessa områden. De hedras tillräckligt för sin attraktionsförmåga, i sitt moderskap.

Utvecklingen visar också att de lätt kan tävla med männen på alla viktiga områden – om det skulle visa sig nödvändigt. Varför göra det i onödan? 

Feminismen är förstås ett experiment med både risker /vinster. Mitt tips är att den genusbesatta feministiska trenden kommer att bromsas in av nykonservativa trender.

De flesta kvinnor vill främst  ha mer privilegierade positioner (inom media, byråkrati, akademi, chefsjobb). Om det blir fråga om tunga, tekniska el obekväma, smutsiga jobb faller de ifrån – då finns inga rop på varannan damernas. De vet hur högt rankade de är på ett ”naturligt sätt”.

Till exempel på följande arbetsplats 😃 är det nog knappast nån efterfrågan på ”varannan damernas”: Oildrilling

                            

Read Full Post »

I sin ursprungsform ger de stora världsreligionerna anvisning om ett mer civiliserat sätt att leva. Helighet är att i sin livstid söka vara ”fulländad” och förmå leva enligt en jämförelsevis högre moral. 

Skenhelighet kan jämföras med  predatorers camouflage i naturen, och uppstår så småningom, genom kulturell evolution. Närmare bestämt genom  vidareutveckling och institutionalisering av religion och dess maktpolitiska sida. 

Genom ett allt rikare och mer motsägelsefullt språk förser oss religion och politisk ideologi till slut med  möjligheter till dubbleringar –  att  kunna maskera ett  primitivt beteende bakom ett till synes civiliserat. Fördelen med skenhelighet är att man kan inkassera belöning både av ett  civiliserat och samtidigt primitivt, ”smutsigt” handlande. 

Hypokriten ger intryck av godhet, kyskhet, dygd för att i realiteten agera otroget, utstötande, plundrande. I överklassen och i samtida byråkratier kan man säga att skenhelighet bland män och kvinnor blivit  en osviklig förmåga. 

Författaren Dostojevski gör en  genomlysning av skenhelighet och socialt hyckleri i romanen Idioten. Stendahls Rött och Svart kan också nämnas. 
Romanen Stoner av John Williams. Paviljong 6 av Tjechov.

Jaguaren, Elmer Diktonius

”Vi vill döda de känslolösas skri

de hjärtlösas medlidande

de otrognas religiositet

det starkas maktlöshet

det godas onda svaghet,

vi vill föda med att döda

vi vill bereda plats

vi vill engång se

solfläckar dansa.”

Read Full Post »

Ett tankeprovocerande påstående av Camille Paglia är: om kvinnor ensamma byggt samhällena skulle civilisationen inte höjt sig över stenåldernivå. 
Å andra sidan kan man också spekulera i vad som hänt om Männen ensamma byggt samhällena. Kanske man endast nått till en medeltida nivå? 

De båda könen, var för sig, saknar viktiga egenskaper. Kan kompensera för dem i viss utsträckning, men är samtidigt begränsade genom den  specialisering som alstrats av kulturell och biologisk evolution. 

Alla kan helt enkelt inte prestera allting, ens i den bästa av världar. Det upplysta synsättet är att erkänna könens jämlikhet men absolut inte att förneka deras unika betydelse eller (än värre) eftersträva att göra dem lika. 

Read Full Post »