Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Litteratur’

AUDIO: Moesta et Errabunda. (Översatt, Dan Andersson)

MOESTA ET ERRABUNDA Charles Baudelaire

O älskade säg, om ditt hjärta ej stundom har flytt
långt bort från det mulnande hav och den orena stad?
Till hav som är klarare blått och så jungfruligt nytt
att dess skum är ett ljusets och renhetens bländande bad —
dit, älskade säg, om ditt hjärta ej stundom har flytt?

Blott havet det vida kan läka de kvalfyllda bröst.
Vems ande har låtit dess rosslande vågsånger bli —
tätt följda av vindarnas milda, harpklingande röst —
åt hjärtat en sällsam och bävande vaggmelodi?
Blott havet det vida kan läka det kvalfyllda bröst

O bär mig, min springare, för mig i fjärran, fregatt!
Långt, långt; här är stoftet av strömmande tårarna vått!
O säg, är det sant att mitt hjärta har ropat i natt:
bort, bort ifrån grämelse, synder och smärta och brott?
O bär mig, min springare, för mig i fjärran fregatt!

O rosornas paradisland, huru fjärran du är,
där himmelens ljus är som glädjens och kärlekens sken,
där den som blir älskad och dyrkad är värd hållas kär
och vällusten själv, fastän het, bliver helgad och ren —
o, rosornas paradisland, huru fjärran du är!

Den barnsliga kärlekens eviga grönskande ö,
med visor och kyssar och hjärtans förborgade rus
där fiolernas ekon bland skuggande kullarna dö
vid vinkrus i aftonens rosdoft och svalnande sus —
den barnsliga kärlekens eviga grönskande ö,

Read Full Post »

I sin ursprungsform ger de stora världsreligionerna anvisning om ett mer civiliserat sätt att leva. Helighet är att i sin livstid söka vara ”fulländad” och förmå leva enligt en jämförelsevis högre moral. 

Skenhelighet kan jämföras med  predatorers camouflage i naturen, och uppstår så småningom, genom kulturell evolution. Närmare bestämt genom  vidareutveckling och institutionalisering av religion och deras maktpolitiska ideologi. 

Genom ett allt rikare och mer motsägelsefullt språk förser oss religion och politisk ideologi till slut med  möjligheter till dubbleringar –  att  kunna maskera ett  primitivt beteende bakom ett till synes civiliserat. Fördelen med skenhelighet är att man kan inkassera belöning både av ett  civiliserat men samtidigt primitivt, ”smutsigt” handlande. 

Man ger starkt intryck av godhet, kyskhet, dygd för att i realiteten agera otroget, utstötande, plundrande. I överklassen och i samtida byråkratier kan man säga att skenhelighet blivit till  en karaktäristisk, osviklig förmåga. 

Författaren Dostojevski gör en  genomlysning av skenhelighet och socialt hyckleri i romanen Idioten. Stendahls Rött och Svart kan också nämnas. 
Romanen Stoner av John Williams. Paviljong 6 av Tjechov.

Jaguaren, Elmer Diktonius

”Vi vill döda de känslolösas skri

de hjärtlösas medlidande

de otrognas religiositet

det starkas maktlöshet

det godas onda svaghet,

vi vill föda med att döda

vi vill bereda plats

vi vill engång se

solfläckar dansa.”

Read Full Post »

RIP

Det har varit en märklig läsupplevelse, att följa Lars’ ändlösa, inre monolog sönderbruten av  genial gallimatias, blixtrande aforismer, skvaller, reflexioner om att dö, omväxlande med kärleksfullt iakttagande av sina barn,  uppräkningar av åldrandets krämpor.

Lars har  varit vår mest färgstarka representant för det postmoderna tillståndet. Hans dagböcker illustrerar triumf och tillkortakommande.  Den mest omtyckta refrängen efter starka påståenden och värdeomdömen är ett sympatiskt, ”jag vet inte!”

Som varande ett par år äldre än Lars känner jag igen mycket av den filosofi han refererar till. De antika grekerna, de tyska romantikerna. Schopenhauer, Schelling, Hegel. Marxism och existentialism.  Psykoanalys förstås. Antifascism. Lukacs, Adorno och Horkheimer.  Heidegger. Många ”stora namn”. Efter kommunismens fall 1991, Foucault, Derrida. 

Det intressanta är frånvaron av naturvetenskap samt de upprepade referenserna till socialdarwinism såsom kapitalismen Onda Genius. Det typiska för radikala i min generation (fyrtiotalister) var  att bli ”troende” vad gällde humanistisk filosofi, humaniora – vilket vi prioriterade, framför ekonomi, biologi, naturvetenskap.

Märker, vid läsningen av dagböckerna, hur bunden jag också varit vid Adornos/ Horkheimers/Marx’  teorier om varusamhällets förtingligande och alienation – dvs, att människan egentligen förfrämligas, skulle få det sämre av den rikedom som alstras av den liberala kapitalismen. 

Med tanke på utvecklingen inom Öststaterna och Kina, Vietnam ( ropet på ”socialism med ett mänskligt ansikte” , införandet av marknadsekonomi ) tycks varusamhället snarare verka förmänskligande (genom sin tillförsel av bekvämlighet, angenäm lyx, resor,  konst, underhållning).

Det finns också en motvilja hos Lars Norén (Adorno o kulturmarxisterna) för den hierarkiska ordningen i samhällena vilket då bara skulle kunna åtgärdas med framtida revolution. 

Hierarki är organisering. Också i ett samhälle med lika löner måste en rangordning uppstå, även om den uttrycks med andra medel än pengar.

För Lars Norén tycks hierarkin skapas av ”djupet och omfattningen av kunskap om de kulturella ikonerna”.  (Herakleitos, Platon, Spinoza, Schopenhauer, Schelling, Fichte, Wagner, Heidegger, Freud, Sartre). 

Samt nere i gyttjan – hatobjekt, de ytliga vinsmuttarna, bästsäljarna:  DN, Gunnar Bolin, Karsten Thurfjell, Kerstin Ekman, Helena von Zweigbergk, som representerar det usla, varusamhället.

Men Noréns dagböckerna som helhet är balsam för den sårade själen – inte minst för  gamla radikaler o lärdoms-fetischister.
Det mest originella  och gripande i dagböckerna är ambitionen att ”tömma sig själv på allt innehåll”. Att göra en döstädning – en grav för det egna jaget.  Det ger en helhetsupplevelse av nakenhet, kompromisslös integritet.

___________________________________________

”Världen är så vacker att man borde anstränga sig för att vara kvar i den”.

”Mitt försök att reducera verkligheten har drag av självsvält”.

”Regnet faller igen, vackert som ett språk som faller mot jorden”.

Read Full Post »

Försummat mästerverk!

”Nätter utan Sömn”, av Elizabeth Hardwick.
Har inte njutit så mycket av att läsa sen jag fick tag i Peter Handkes ”Mitt år i Ingemansbukten”.
Elizabeth har ett liknande berättargrepp men för en tidsperiod av Trettio år!
Det vill säga, ingen ”handling”, ingen kronologi, snarare en sorts prosadikt – om ”människorna i mitt liv”.
Rapsodiskt, utan begriplig ordning som när man ligger sömnlös och låter tankarna vandra.

Jag, läsaren, känner ju inte någon av dessa personligheter som ibland farsartat och kort blixtrar fram i Elizabeth’s minne – men de blir levande.
En obarmhärtig humor och personlig värme driver henne.
De finns en moralisk vilja, att vara osminkad, sann – som när hon lär känna den bepansrade artisten Billie Holiday – eller när hon som student lever med vänner som realiserar ”fri kärlek”, i Amsterdam.

Om faderns död: ”Jag kommer att säga, kan säga, att han såg mycket bra ut, och faktum att alla sade att han såg ut som John Barrymore där han låg balsamerad med håret benat åt fel håll…” / Han definierade inte sig själv genom sitt arbete utan genom sin förmåga att undvika det för att få tid över till annat, som skvaller, kortspel på brandstationen, fotbollsmatcher, gå i säng och göra barn, röka cigaretter, steka bacon, åka ut och fiska”.

Read Full Post »

Egotopia

Tillvaron i Egotopia kretsar runt behovet av revansch. Grundtanken är att egot växer i styrka genom att redan det lilla barnen ikläds säkerhetsutrustning  som astronauter eller djuphavsdykare.

Sexåringar övertalas att gå kurser i Sanskrit, dansa Svansjön, måla i olja.
Frukten av  ambitionerna skördas i tonåren genom att den unge  kan utbrista i ihåliga gapskratt.
Indelningen av befolkningen är i  vinnare/förlorare.
De sistnämnda talar med kväkande röster som ankor, duvor eller grodor. De bor i vidunder till hyreshus vars decimeter tjocka väggar  innehåller eksem-framkallande ostprotein.
Strålning från material och lågfrekvent brus från ventilationssystem kan driva  nötboskap till panik.


Fredlighet ses som  en defekt jämförbar med hjärntumör. Personligheter  med små bröstkorgar och lamm-röster utsätts för snäsor, tvingas gå självförsvarskurser där  tränare med bedövad mun, förklarar varför handikappade måste svältfödas, samtidigt som skattetrycket lindras för obscent förmögna hulahula-dansörer.
Tecknet på att man är vinnare är ett kulögt stirrande, en lätt  krökning av överläppen. Att kunna dansa salza blodröda solnedgångar.

En egoman och vinnare håller utkik efter nagelbitare, sängvätare med blommor i håret (som kräver Allt Genast). 
Man lutar sig framåt,  ler ett gyllenleende.
Ekeluten har gjort egomanen hård som en ekplanka. Hundåren har lärt hen bita tillbaka, vifta på svansen i rätt stund. Stålbadet har bränt bort rester av ynk och pjunk.

Annons:
Mediakvinna med utvecklad babianförmåga önskar ögonkontakt med breda lager. För hambobölja, kommande koma.

Vanmäktiga personligheter renoveras och förädlas,  imago av hedersknyffel. Hulahula med honungspress. Liten silkesvante.

Avgrundsvrål – ditt falska jag störtas från höghus, lyftkran eller usiktstorn. Vi vill att du ska kunna behärska 18 redbarhetsläten.  Protokolluppläsning med hes, liten stämbandspress. Du ska kunna utnämna gunstlingar, dansa Wienervalz, utföra ingrepp (mot arvode) såväl på golvet och i busken.


Testa dig själv.:
Stryk under det som gäller i ditt fall:
Strävan i badkaret? Tendens att tala i nästan i trängda lägen?
Hinsideslängtan utan tillstånd?
Kroppskultur för krumelurer?
Vill bli hyllad som en konung?
Psykofarmaka?
Om du vore död, vad kunde stå på din gravsten?

”Dog en bit i sänder, i upprepningens stillsamma gränder.”
”Förföljde svaghet uti dess minsta skrymsle.”
”Sparkade in tryne på medvurstar  varhelst de påträffades.”
”Växtfärgade koftor. Försökte länsa parkeringsautomater.”
”Ville undfly ödet genom att hypnotiskt upprepa positiva fraser.”
”Ville, beväpnad med böngroddar leende, klä sig I flera lager för en ny tidsålder.”

En av de utvalda, Dubbelbrunte, anser att diverse tumsugare i olika länder slutit sig samman i en federation som med snyftförsök vill förstöra den kända civilisationen.
Dubbelbrunte gick ut hårt, dumpade fenoxisyror i mesekommuner, med åtföljande mutationer och lavemang. Listan över segrarna har blivit lång. Man drar sig till minnes giraffaffärerna, vapenfaffärerna, fastighetsfifflet som valsades runt med tonfall av motvillig beundran.

Som äldre verkar DB ofta mjäll, honungslen. Skickas bara in när hela landsändar ska förtidspensioneras.

Med sin bredmynta framtoning står han som en klassisk medaljör i livskampen. Han rider in på podet på axlarna av sin farvoritforskare o dryckesbroder, Aron Lindspeck. Låter som en tränare, växlar omärkligt mellan olika dialeketer och brytningar. Gymnasticerar läpparna i gryningen med färsk sanning.

”Tumsugarna och nagellbitarna hävdar att vi med  beräkning infört andnöd, analklåda hos världens folk. De små i stugorna gnäller över faciala utväxter,  cancer i colon”. Han far fram med diagram och statistik tills han nästan stupar.

Mästarens läten blir alltmer smattrande. Hen byter kostymer: folklore, leninsmäck, gestapo, de grå tinningarnas charm. Bemöter förnuftets alltmer astmatiska invändningar. Blandar in påhittade språk.

Satsbyggnaden  blir oregerlig. Han visar videofilmer av sina labyrintiska hemoroider. Kraxar till slut, faller som en trädstam omgiven av superlativer.

En vind blåser genom  lokalerna. Pappersark virvlar i tomma korridorer.
Hår grånar och lossnar. Glöden mattas av. Seniliteten härjar.
En av de åldrade nagelbitarna pekar, försöker resa sig som inför en spöksyn, men får bara fram ett väsande.

GT

Read Full Post »

Camille Paglia är numera  också känd bland  svenska  feminister och kulturkritiker, men är fortfarande inte så mycket läst trots sin vassa  kulturkritik  – t .ex. i Sexual Personae eller i Sex, Art and American Revolution.

Googlar man hennes namn  får man över 34.000 tusen träffar ( Doris Lessing 26.000 ) – många med artiklar och intervjuer.   Paglia är inte direkt blygsam,   säger sig vara den mest betydelsefulla och  kända kvinnliga skribenten  i  världen.  Kanske ett korn av sanning.

Frågan är varför hon har blivit så ”känd’  –   både hatad och uppskattad.   De som tycker illa om  Paglia befinner sig inom universiteten och känner sig som måltavla för hennes  humoristiska attacker mot  politisk korrekthet.

Enligt Camille har universitetseliten  kidnappat 60-talsupproret, gjort om dess  visioner till ett system för blekfet karriärism.  Deras vapen  är politiskt korrekthet  – en  mall som ger sken av progressivitet men   fungerar för att  oskadliggöra  spontanitet, inflytande underifrån.   Inspiration till politisk korrekthet  kommer från de  franska strukturalister ( Lacan, Derrida,  Foucault )   som Paglia kritiserar för  översitteri o oförmåga att kommunicera med olärda personer.   Hon kritiserar också  de militanta feministerna som har  fört  in  könshat och historielöshet i de kulturella medierna – till skada för   ”män och kvinnor av folket”.

Camille Paglia bygger sitt tänkande på sextiotalets revolutionära visioner.  De skapande andarna bland musiker,  poeter och filosofer från sextiotalet gick inte in i borgerlig karriär  utan mötte en  social  undergång,  för tidig död på grund av drogerna, provokationerna mot det bestående.
Henns stil och sätt att skriva är färgad av en italienskt, katolsk bakgrund. En retorik som uttrycker pessimism när det gäller könens förmåga till grundläggande förändring.

Paglias  paradgren är analysen av rockmusik, bildkonst, film och poesi.  Hon för fram en begreppskritik som gör det möjligt att förstå  varför perversion och  dekadens förekommer parallellt med  den rödkindade korrekthet och prydhet  som  trumpetas ut.  

Det disciplinerade samhället klarar sig inte utan dialog med  livsalstringens och dödens  råa krafter.  Manligt och kvinnligt  är   historiskt föränderliga tillstånd  –  men  kan aldrig komma att ingå i en lagstiftad fred.   Vi måste lära oss leva med och hantera konflikterna, provokationera från våra tilldragande – skrämmande motsida.

SWISH 070-7597006

Read Full Post »

Den intellektuelles uppgift är att vara ett samvete i sin tidsperiod – en spegel för sin krets, sitt folk, sin nation. Alla folk har sin ”bördshögfärd”, sin ”hybris”, sina lögner, som behövs punkteras med vissa mellanrum. Därför är det intressant när en person som Lasse Wilhelmsson 76 år gammal, med judisk släktbakgrund och många år inom den svenska vänstern, bestämmer sig för att syna fadershuset.

Det är ju ingen brist på berättelser om judisk identitet, som offer, som hjältar – men sällan förekommer någon skildring av det Egna folkets mörka sida – i varje fall inte i Sverige.

Vad som hänt när någon försökt sig på det är ett ohyggligt larm om ”antisemitism” och evig utstötning från offentligheten. Givetvis har det också drabbat Lasse Wilhelmsson. Sanningen att säga är det inte mycket med den påstådda ”antisemitismen” i hans bok – i varje fall om man med detta menar judehat.

Kanske ”Ett Porträtt med Många Historier” kommer att bli en till ”skandalbok” som läses i smyg, stoppas in i skåpet – men så småningom blir förstådd som en uppfriskande hädelse – början på en sannare karaktärisering av makten?

De intellektuella som försörjer sig via media, kommer förstås inte att våga ta i den. Här avhandlas det man i Sverige helst inte ska låtsas känna till – de märkliga turerna kring 911, om Segrarmaktens krigspropaganda efter WW2, om marxismens rötter i den sionistiska filosofin, om det svenska kryperiet för främmande makt.

Vad LW främst beskriver är ett oproportionerligt judiskt inflytande inom massmedia och finansväsen – vilket inte alltid varit till fördel för en bredare befolkning. Fakta svåra att motsäga.

Den samtida, judiskt-kristna, sionistiska eliten har via media ljugit för de nya krigen i Mellanöstern, samtidigt som de välkomnat den stora immigrationen från krigen.

En konsekvens är att det politiskt sett splittrat nationen, inte bara i Sverige. Man behöver överhuvudtaget inte hålla med LW om allt, det är en provokativ bok också personligt hållen – om hans kontakter i vänstern – en vänster som numera tror sig kämpa för något gott, genom att förtala, censurera och till och med misshandla opponenter (vilket LW fått känna på).

Boken kan inhandlas på Lasses blogg!

Stöd mitt skrivande PayPal Me 🛑 🛑 🛑

SWISH 070-7597006

Read Full Post »