Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Sverige’

DEN REPRESENTATIVA DEMOKRATIN HAR BLIVIT ORKESLÖS.
Allt har gått snabbt framåt, utom sättet att rösta och tänka i frågan om folkmakt.
Det skulle på flera sätt gå att modernisera demokratin. Ta bort Direktörslönerna, trimma antalet ledamöter i riksdagen (rekrytering av kunskap, heder och ära – inte av girighet). Också de politiska partierna är i stort sett obsoleta. Låt dem dö i frid!

Låt folket DIREKTRÖSTA i alla viktiga frågor, genom en app, o sitt mobila BankID.
Vox populi, vox Dei! Folkets röst är Guds röst.


Poängen är att det aktiva deltagandet i demokratin skulle göras enkelt, pålitligt och populärt. Ungefär som deltagandet i handel, aktiespararande, skattebetalande, sociala medier. Nu är ju demokratin ringaktad för korruption, mobbning, trista TV debatter, kändiseri, jönsiga affischkampanjer (=tonvis av skräp), allmän impotens.
+ köpa ett gods, och Jobba i Bankers styrelser efteråt.

Jag nämnde mobilerna eftersom säker identifiering (fingeravtryck, 2stegsidentifiering), betalsystem, skatt, deklaration medmera redan används genom dem.

Read Full Post »

Den intellektuelles uppgift är att vara ett samvete i sin tidsperiod – en spegel för sin krets, sitt folk, sin nation. Alla folk har sin ”bördshögfärd”, sin ”hybris”, sina lögner, som behövs punkteras med vissa mellanrum. Därför är det intressant när en person som Lasse Wilhelmsson 76 år gammal, med judisk släktbakgrund och många år inom den svenska vänstern, bestämmer sig för att syna fadershuset.

Det är ju ingen brist på berättelser om judisk identitet, som offer, som hjältar – men sällan förekommer någon skildring av det Egna folkets mörka sida – i varje fall inte i Sverige.

Vad som hänt när någon försökt sig på det är ett ohyggligt larm om ”antisemitism” och evig utstötning från offentligheten. Givetvis har det också drabbat Lasse Wilhelmsson. Sanningen att säga är det inte mycket med den påstådda ”antisemitismen” i hans bok – i varje fall om man med detta menar judehat.

Kanske ”Ett Porträtt med Många Historier” kommer att bli en till ”skandalbok” som läses i smyg, stoppas in i skåpet – men så småningom blir förstådd som en uppfriskande hädelse – början på en sannare karaktärisering av makten?

De intellektuella som försörjer sig via media, kommer förstås inte att våga ta i den. Här avhandlas det man i Sverige helst inte ska låtsas känna till – de märkliga turerna kring 911, om Segrarmaktens krigspropaganda efter WW2, om marxismens rötter i den sionistiska filosofin, om det svenska kryperiet för främmande makt.

Vad LW främst beskriver är ett oproportionerligt judiskt inflytande inom massmedia och finansväsen – vilket inte alltid varit till fördel för en bredare befolkning. Fakta svåra att motsäga.

Den samtida, judiskt-kristna, sionistiska eliten har via media ljugit för de nya krigen i Mellanöstern, samtidigt som de välkomnat den stora immigrationen från krigen.

En konsekvens är att det politiskt sett splittrat nationen, inte bara i Sverige. Man behöver överhuvudtaget inte hålla med LW om allt, det är en provokativ bok också personligt hållen – om hans kontakter i vänstern – en vänster som numera tror sig kämpa för något gott, genom att förtala, censurera och till och med misshandla opponenter (vilket LW fått känna på).

Boken kan inhandlas på Lasses blogg!

Stöd mitt skrivande PayPal Me 🛑 🛑 🛑

SWISH 070-7597006

Read Full Post »

Den här boken försöker ge en bild av ett tillstånd “vi” hamnat i genom globaliseringen och den skuldbaserade ekonomin. Dan Jönsson gör en rundresa i Sverige till olika orter (Flen , Fredrika, Ullared, Grängesberg, Haparanda, Ånge, Angered, Urshult, Säffle, Sandviken, Bjuv, Hammarbyhamnen). Han bor i “Bed & Breakfast”, på vandrarhem, campingplatser, i hotell. Träffar och pratar med människor på caféer, i affärer, i parker.

Han iakttar bebyggelser, arkitektur,ansikten, konst, beteenden. Frågar om historia. Kollar in minnesmärken. Vad han finner är ett till det yttre välmående Sverige, människor som fortfarande lever i idyller, – visserligen otrygga genom den vikande ekonomin – men ännu kapabla att hantera sin försörjning. Lite associerar jag till Göran Palms “Sverige, en Vintersaga” – en uppskattande, kritisk betraktelse av nationen, men här inte på blankvers, utan på prosa.

Stöd mitt ”varken-höger-eller-vänster” – tänkande..! PayPal Me!

SWISH 070-7597006

Bild

Det bästa med “Ingen mans land – Ett år på Sveriges baksida” är inte resan, mötena – utan de tankar som formuleras. Dan Jönsson förfogar över ett vetande som kanske kan förklara den “hypnos”, vi svenskar lever genom. Vi tror oss vara rika genom värdestegringen, men våra samlade skulder (genom bolånen) är större än bruttonationalprodukten. Finanserna i Europa och USA hålls uppe genom centralbankernas tillförsel (ur tomma intet) av nya, gigantiska krediter till ekonomier som krisar.
Lån som ska betalas tillbaka med ränta, vilket bara kan ske genom nedskärningar av trygghetssystemen, och genom att försöka öka varuproduktionen och konsumtionen. Men naturresurserna är ändliga (olja, mineraler, naturresurser). Och såväl förmågan att konsumera när inkomsten tryter.
Det blir en fråga att skjuta skulder framför sig.

Ekonomin bromsas när hundratusentals mister sina jobb.
Lösningen blir att ta nya, lån “för att få fart på hjulen”.
Den sociala gemenskapen (solidariteten) har historiskt sett inte bara byggt på språk och kultur utan också på tjänster och gentjänster, utbyte av värden ( “göra rätt för sig”).

Genom den globala ekonomin har “gemenskapen” reducerats till en abstraktion. Dels har inflödet av immigranter försvagat den historiskt grundade sammanhållningen.
“Förtjänst” kan numera inte vinnas genom att göra rätt för sig utan främst genom olika klipp.
“Skuld” drabbar den som är längst ner och inte smart nog att göra rätt manöver.

Genom vår rädsla för att hamna på förlorar-sidan känner vi oss tvungna att delta i det monetära, ekonomiska spelet. Samtidigt ser vi ojämlikheten växa, naturresurserna sina. Grunden för social gemenskap och trygghet som existerat i århundraden, upplöses i ingenting.

Dan Jönsson reflekterar över hur ett annat sätt att se på ekonomi och gemenskap kan växa fram när vi når vägs ände. Han ser ett hopp i att människor alltid har vågat pröva nya lösningar. I stort sett handlar det om att nå slutet på det monetära tänkesätten i samhällsfrågor. I Occupy-rörelsen i USA (“de 99 procenten mot 1 procenten miljardärer”) och i de demokratiska rörelserna i länder vars ekonomier kraschat, formuleras de nya alternativen.

Read Full Post »