Lyssnade på Horace Engdahl, den sista Grisen igen. (Alltså nu – efter Metoo-kampanjen, efter Benny Fredrikssons självmord, och efter konflikten i Akademin.) Boken är som en lång dikt, gåtfull, smärtsam, komisk. Märkligt hur synsk han verkar. Som att han, i stora drag ser vad som ska hända. Dels, att han (vi, alla levande) kommer att … Fortsätt läsa Om Horace Engdahl