Gunnarthorell's Blog

#biblioteken #artificialintelligens #ai #prototype

Biblioteksväsendet,  kombinerat med boktryckarkonsten är prototyp för AI.
Minns själv min fascination som fem-sexåring av böcker som fanns i mitt hem.
På en av de lägre hyllorna stod en illustrerad encyklopedi.
En tjock, tung bok. Vet Inte vart den tog vägen när vår far dog. Den kanske redan var förskingrad vid någon flytt, tidigare..
Den behandlade typ ALLA tänkbara ämnen från den biologiska evolutionen till utvecklingen av teknik, uppfinningar, viktiga historiska händelser, geografiska fakta, civilisationens framväxt.
Gång på gång öppnade jag den där luntan, fascinerad av bilderna, jag rangordnade djuren vad gällde farlighet, storlek.. Föreställde mig okända länder, kontinenter, tidsåldrar.

Tror själva idén att skapa encyklopedi (allomfattande kunskap) kommer från Upplysningseran.
Vi bodde i småstaden Mora.
I skolåldern, 10 år ungefär, började jag gå till biblioteket i Mora. Minns att jag gillade tystnaden där, mångfalden av volymer, känslan av tankfull stillhet.
De första böcker jag lånade var så kallade ”pojkböcker”, ”äventyrsböcker”.
En av författarna hette Karl May. Hjältarna var Old Shatterhand och Old Firehand.
Mot de Vita fanns de, vanligtvis ädla, ”rödskinnen”.
Det förekom också förrädiska ”halvblod”, sk mestiser och mulatter som ställde till det genom sin falskhet.
”Kulierna” (med karaktäristiska hårpiskor) var å andra sidan harmlösa bifigurer, jobbade på att bygga en järnväg genom vildmarken.
Det var spännande läsning.
I tolvårsåldern hittade jag en bok av Bertrand Russell, Till Lättjans Lov. Där berömmer Bertrand Russell sysslolösheten, eller ledigheten som grund för ett kreativt tänkande. De Goda Idéernas Moder.
Minns att jag lade ut texten om det för min puritanske fader som själv kom från ett jordbrukarhem.
Det ledde till vår första rejäla dispyt.
Han ångade av harm över den onyttige överklassfilosofen Russell, (som han kände till men Inte läst något av, visade det sig).Han ville att jag skulle rensa ogräs i trädgårdslandet och inte ”hänga över böcker”.
Risken var att man kunde bli förläst. Det berättades tex om en student som förläst sig på böcker.
Han levde som en särling – i ett skjul i skogen.
Det hade ”rumlat över” för honom, sades det.
Han hade blivit folkskygg, rent snurrig.
Vet inte om den där mannen verkligen existerade? eller om det var påhittat, ett varnande exempe och.