Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Kulturella och tekniska innovationer konkurrerar genom sin funktionalitet för släkten, stammen, nationen.

Med funktionalitet  menas här förmåga att skapa tillräckliga  resurser, sammanhållning och stridbarhet. 

Konkurrens finns både inom den egna gruppen och genom kopiering, härmning mellan främmande grupper — tex genom deras handel och  väpnade konkurrens. 

Konkurrens inbördes och utåt gäller också för system av tankar och symboler (tex  religioner, ideologier). 
En samlande benämning är ”kulturell evolution”, ”kultur-evolutionär förändring” . 

I sammanhanget  kan vi också nämna ”kulturrevolutionär succession” – att en viss  uppfinning bygger vidare på tidigare uppfinningar. (Exempel, pilbåge utvecklas till armborst. Armborst till gevär, gevär till kanon. Eller att en vagn med fyra hjul som dras av en häst, senare kombineras med en motor till en bil, till ett tåg osv )

Detsamma gäller för övergripande system som religioner. Avgudadyrkan (med ett galleri av gudar) trumfas över av en allsmäktig gud, dvs av monoteism (de abrahamitiska religionerna judendom/kristendom/Islam). 

Religionerna införlivar filosofi och vetenskapsteori och blir sekulariserade. Utvecklas till politiska ideologier som dock inom sig fortfarande rymmer religionernas intolerans mot ”icke-troende”, ”de som icke hava lagen”, ”som icke skådat ljuset”. 

Vad gäller feminismen bör den ses som en kulturevolutionär succession av matriarkaten. Den frigör på ett århundrade den kvinnliga befolkningen i Väst, genom en rad reformer (rösträtt, aborträtt, födelsekontroll, sexualupplysning, rätt till utbildning, daghem, förskolor). 

När reformerna är genomförda omvandlas feminismen alltmer till en statsideologi för medelklasskvinnors karriärintressen och för söndring av folkmakten. 

Vad man måste hålla i minnet är att en kopia av matriarkatet alltid existerat inom patriarkatet i form av Maria Guds Moder, drottningarna, divorna osv. Det vill säga makteliten har alltid använt också de kvinnliga attributen som reserv för  maktutövning. 

En vän sände mig den här filmen! Stort tack!
Sällsynt bra – skrämmande genom reportagen om mänsklighetens krig och grymhet, men framför allt genuint hoppfull och gripande, genom det ekologiska projekt som Sebastião Delgado mfl till slut sätter igång.

https://archive.org/details/saltGado



(For the last 40 years, the photographer Sebastião Salgado has been travelling through the continents, in the footsteps of an ever-changing humanity. He has witnessed some of the major events of our recent history; international conflicts, starvation and exodus. He is now embarking on the discovery of pristine territories, of wild fauna and flora, and of grandiose landscapes as part of a huge photographic project which is a tribute to the planet’s beauty.)

http://

Evert Larsson:

Vad är det stora problemet med vänsterns beskrivning av Adolf Hitler? Det hindrar dem att se problemen i den egna verksamheten, i hur deras egen teori och praktik hänger samman. Att se att de system som marxister skapat har likheter med det system som nazisterna reste i Tyskland skulle öppna ögonen för vidare reflektion och samtal. Istället beskrivs nazismen helt utifrån den egna ideologins behov, inte utifrån en analys av nazismens teori och praktik. Detta slår igenom även då det gäller beskrivningen av nazismen på de punkter där avgörande skillnader finns, främst synen på ras. Nazisterna antisemitism som har två pelare på vilken det vilar. Dels den “vetenskap” om “raser” som hade ett stort brett genomslag i vetenskap och samhällsliv under senare delen av 1800-talet. Dels i en politisk maktanalys som slutar i en gigantisk konspirationsteori om judarnas strävan att nå världsherravälde.

Då det gäller nazisternas syn på raser så har marxisternas strategi varit att förneka att “raser” finns, samtidigt som de själva är maniskt besatta med att bekämpa “rasismen”, så som den reflekteras i människors föreställningar, i fördomsfullhet och generaliseringar, ofta som en följd av kulturkrockar och politiska konflikter till följd av kamp om livsutrymme, materiellt och kulturellt. De som ser den materiella grundvalen i massinvandringen beskriver de då som rasister, att det är motståndarnas föreställningar som är det stora problemet, att problemet sitter i deras huvud på den politiske fienden och inte i den materiella verkligheten.

Hela EVERT LARSSONS ARTIKEL OM BENGT LILJEGRENS ADOLF HITLER på bloggen Klyvnadens Tid

Lasse Wilhelmson RIP

Citat. Nya Tider:

Sverige har förlorat en modig intellektuell. Lars Wilhelmson, född 1941, var en politisk gränsöverskridare som inte gick att sätta i något
ideologiskt fack. Han kunde tala politik med folk från den politiska vänstern till den yttersta högern och väcka intresse och förskräckelse på båda sidor. Lasse var född jude. De sista tjugo åren av sitt liv blev en djuplodande uppgörelse med det han kallade judisk identitetspolitik. En svår hjärnblödning ändade plötsligt hans liv den 5 augusti.

Hela artikeln: (4 sidor) NyaTider

En kämpe och sökare

Mot antisemitismen

Antisemitism är den förutfattade mallen, om judarnas ondska – och sen raden av påståenden om olika fördärvligheter, som till synes ”härleds” ur ondskan.

Det blir aldrig en informativ bevisföring, grundad på empiriskt material , utan en upprepad anklagelseakt som bygger på insinuation och selektiva exempel.

En sådan anklagelseakt kan vara suggestivt skriven, dräpande, läsbar (osv), men den kan alltid kullkastas av en motsatt retorik (tex som ser judaismen som unikt viktig etc, selektivt drar fram lärdom, begåvning).

Ett faktum är att judiska lärde ofta utgjort ett mellanskikt som tjänat aristokrati o stat i de länder som de hamnat i. Det avgörande då är fusionen av eliten, hur den blir hjälpt i styret.
Vilka konflikter som uppstår, hur de blir lösta.

Traditionen som a priori säger att Judarna är roten till det onda, ”och ur detta följer…” sen uppräkning om upplösning av sexualmoral, familj, ekonomi, nation..talar ju egentligen inte om någonting specifikt.

Om man istället ser all den här ”upplösningen” som ogjord (dvs tar bort det påstått fördärvliga inflytandet) då hamnar vi tillbaks i det agrara samhället, med byteshandel, merkantilism, absolut kungamakt.

Alltså, ges möjlighet att hävda att en viss sorts upplösning av strukturer vad beträffar familj, moral, nation inte har kunnat undvikas, i det vi kallar historisk utveckling.

Att se all denna förändring som ”fördärvligt judiskt inflytande” gör att man undrar, vad kritikern önskade se i dess ställe?

Ingen utveckling alls?

Eller en föreställd, idealisk utveckling, där just det judiska inflytandet tagits bort?

För ens förnuft blir den här sortens (skenbart) bevisförande anklagelseakter sterila.

Kritik av en Kulturs eller religions inflytande kan göras informativ, men då måste det till en studie, ett källmaterial som till exempel varit okänt.

Det intressanta visar sig antagligen vara komplikationerna – inte förenklingen..

Till exempel när det blir konkret: vad en viss person uträttade, hur detta blev bedömt i samtiden. Hur det kan värderas från nuet.

En del antisemiter kan nog skriva, men de är besatta av ett smalt essä-ämne, som de vill tänja över världen och världshistorien.

När det gäller folken och historia vill man ha spännvidd i både berättandet, och i toleransen för vad som kan anses vara ”sant”.

Det existerar självklart flera versioner av världshistoria. Det finns en, där judar ses som mer eller mindre allsmäktiga och destruktiva mot icke-judarna.

Den berättas med besatthet, där saknas sinne för rättvisa och intresse för detaljer.
Jag tror i och för sig att judar likväl som kristna och muslimer är kapabla till ohyggligheter både i tanke o handling.

Det paradoxala är att det stridbara (om man så vill ”giriga, grymma” ) draget också har hjälpt släktet under evolutionen (liksom förmågan att uthålligt förhandla, minnas o överväga fredligt).

Under tio tusen år har ”vi” (ofta i strid) härmat det som varit framgångsrikt, byggt imperier, blivit teknologiskt avancerade.

Bara detta faktum att både kristendom o Islam ”kopierats” efter judendomen (monoteism, utvaldhet, heliga krig) är tänkvärt.

Att skylla ”det onda” på judarna är en dålig idé eftersom den hindrar oss från en livsnödvändig självinsikt med syfte till fred. /Stöd mitt oberoende tänkande! PayPal Me here

image

PayPal Me 🛑 🛑 🛑

För fredsrörelsen

I En Fattig Munk från Skara uttrycker Fröding  begreppsordningen i kulturell evolution: ”Den gode är väl ej så god, som själv han tror i sitt övermod. Den onde han är ej så ond ändå, som själv han tror, när kvalen slå.”

Det vill säga ett ”Ont” system överträffas, besegras av ett bättre system, men samtidigt har den ”Goda” makten kopierat och införlivat vitala drag hos den besegrade rivalen. 

I De Nakna och de Döda, om Andra Världskriget, säger en av Norman Mailers officerare något liknande, vad gäller fascism: Det går inte att besegra fascismen utan att härma och överträffa dess brutalitet. När USA vunnit kommer det  att ha en kopia av fascism inom sig.  

”Krig” och ”inbördeskrig” bygger på själva vantron att det existerar en absolut Ondska hos ”fienden” och en motsvarande  ”absolut godhet” i det egna systemet (hos det egna folket, den egna klassen eller nationen). 

Vi ser hur den här insiktslösa tankefiguren om ”fienden”  hela tiden upprepas i krigspropagaganda och i politisk indoktrinering, trots att vapensystemen numera kan utplåna arten människa på ett fåtal dagar. 

Vad är Pride 2021?

Vad är egentligen Pride?
En utveckling av en friare, fredligare humanitet – eller/och, en upplösning av den vitala identiteten för ”kön”.
( enligt somliga ledande till ”Västvärldens undergång” mm 🤓)

Min egen tanke är att samhällskritiska folkrörelser ibland når sina mål, dvs lagarna ändras, rättigheter utökas. Det sker en modernisering.

Vid den tidpunkten kan ”rörelsen” flyta samman med staten och bli mainstream.
Som exempel, den tidiga kristendomen (trosviss, kämpande, utsatt för förföljelse) som efter 300 år övergår till institutionell religion för Romarriket, involverad med makten, med inkvisition, med hyckleri, häxbränning.

Något likartat händer i vår tid med feminism och pride? som tidigare varit delar av vänsterns opposition mot klassorättvisor och krig.

Men som nu, via byråkrati, skapar nationella doktriner tex för utbildning för högskolan. Har stora uppfostringspräglade kampanjer riktade mot ”de vita, medelålders heterosexuella männen” etc.

Alltså, numera en påbjuden trosuppfattning.
Ett ”rättänkande” som varje anställd måste buga för, annars risk att förlora jobb, karriär.

Att denna moderna ”kyrka” (som tex har könsbyte på programmet) tar sig an skolbarn i tioårsåldern, är väl anmärkningsvärt?

I min bekantskapskrets har jag exempel på unga som genomfört könsbyte genom kirurgi.
Sannolikheten att de ska bli lyckligare av detta är väldigt låg.
När processen väl är genomförd, kan man inte ändra tillbaka.

Är det inte så att makteliten i varje tidsperiod förser sig med olika attribut, bland annat detta att vara moraliskt överlägsen, samtidigt som man i huvudsak marscherar i riktning mot krig, ökade klassklyftor?

Jfr Kapten Klänning-syndromet.

Om frihet och tolerans var verkliga, centrala värden (inte något av en kuliss) skulle vi snarare se sociala reformer, avgörande miljöreformer, kärnvapenförbud, en stark fredsrörelse.

Vad vi ser är djup folklig splittring (höger/vänster) manipulerad av massmedierna o politikerna.

Alltså, en försvagad demokrati som prålar med frihet, frijordhet egentligen är regressiv och på väg mot större krig o kriser.

Om historiskt hat och favorisering (ambivalens) som ger intryck av att vara nedärvt.

Som beskrivits tidigare är judendomen en förelöpare till kristendom och Islam. Den judiska monoteismen är prototyp för tre stora civilisationer: den ortodoxt kristna, den romerskt kristna ( katolska/protestantiska) Och den muslimska.

Man kan i någon mening se det judiska folket som grundare av civilisationen i Väst och Östeuropa (tillsammans med greker, romare, egyptier, perser, araber).

Status, som grundare av monoteismen, förklarar den rivalitet som kom att existera mellan de kristna ”utbrytarna” – som expanderade företaget med vapenmakt – och ansåg sig behöva förfölja och trycka ner den kulturella aristokrati (av högre rang) som judarna manifesterat”. Antisemitism (”jewbaiting) följde i kristendomens spår såväl som filosemitism.

På liknande sätt finns en succession vad gäller könsmaktsordning. Kvinnorna var förgrundsgestalter genom matriarkat och fruktbarhetskult (i Gamla Europa) dvs den civilisation som fanns före patriarkaten.

De patriarkala uppstickarnas rivalitet tog sig uttryck tex i kvinnohatet som finns i Gamla och Nya Testamentet. Kvinnorna ska tiga. Nietzsche: ”när du går till kvinnor, glöm inte piskan”.

Samtidigt finns kopian av matriarkatet införlivad i form av att kvinnor behållt aristokratiska attribut (långt hår, färgrika dräkter) är föremål för kult (Maria Guds Moder , Afrodite, feminism ) och i motsats till männen skyddas från våld i den egna nationens tidiga lagstiftning (kvinnofrid).

En trend, när feminism blir mainstream, är offentligt manshat, olika former av ”genderbaiting”. Säkert lika effektivt för politisk söndring som tidigare rasism?

Kvinnor har definitivt berättargeni. När det gäller språk och underrättelseverksamhet tror jag  att det är männen som har kopierat kvinnorna.

Vi glömmer lätt att männen inspireras o motiveras av ”sina” kvinnor – kanske mer än av män. För flertalet män fungerar kvinnorna  som  informella ledare.

Tror det är Camille Paglia som sagt, utan män skulle kvinnor leva  på stenåldersnivå. Vilket antagligen stämmer.
Och samtidigt kan man  säga, utan kvinnor skulle männen leva som i en militärförläggning – en kultur av byggbaracker?

Den senare utvecklingen efter upplysningen visar att kvinnor har berättargeni och kan tävla och överträffa männen. Jane Austen, Doris Lessing, Ann-Marie Lenngren, Selma Lagerlöf.. Marie Shelley, Ursula LeGuin, Alice Munro ..Bara några få av dem jag  läst på senare tid.

Poängen är att kvinnor i äktenskap ”lyfts upp” av männen (inte behöver slita) därför att de gör en större, energimässig investering vid fortplantning – havandeskap, amning, modersband. Sen kan många kvinnor mycket väl också ta över ”chefskap” om mannen dör, eller om samhället kräver det. Se tex de stora kejsarinnorna, drottningarna och divorna.. Situationen vid krig.

Männen har varit mest framträdande på flertalet praktiska, tekniska områden. Frågan är varför.
Svaret är, enligt mig, att kvinnorna, ungefär som den biologiska aristokrati de är, inte behöver utmärka sig inom dessa områden. De hedras tillräckligt för sin attraktionsförmåga, i sitt moderskap.

Utvecklingen visar att de lätt kan tävla med männen, på alla viktiga områden, om det skulle visa sig nödvändigt. Varför göra det i onödan? 

Feminismen är förstås ett experiment med både risker /vinster. Mitt tips är att den genusbesatta feministiska trenden kommer att bromsas in av nykonservativa trender.

De flesta kvinnor vill främst  ha mer privilegierade positioner (inom media, byråkrati, akademi, chefsjobb). Om det blir fråga om tunga, tekniska el obekväma jobb faller de ifrån – då finns inga rop på varannan damernas. De vet hur högt rankade de är på ett ”naturligt sätt”.

Till exempel på följande arbetsplats 😃 är det nog knappast nån efterfrågan på ”varannan damernas”: Oildrilling

                            

(En skiss).

Religionen är en avgörande länk i mänsklighetens kulturella utveckling. Avancerade primater (”människor”) skapar ett sätt att teckna ner hur de kommit till, varför de ska hålla samman, ha enkla regler för att få enighet, styrka.

Det kraftfulla draget i Bibeln liksom i Koranen är monoteismen, och att den judiska släktsagan om Abrahams söner görs universell, alltså passande för att ”Rädda hela världen” (med andra ord, ”bygga imperier” ).
Därför kunde Romarriket kristnas under Kejsar Konstantin som såg ett kors på himlen. ”I detta tecken ska vi segra”. Grunden för Västvärlden lades med missionerande, väpnad kristendom.

På liknande sätt med monoteism och väpnad religion, skapades det islamska väldet.

Intoleransen mot och skuldbeläggande av icke troende – det inlindade eller direkta hotet – finns både i Toran, Bibeln och i Koranen. Kristendomen skulle inte ha kunnat vara drivande för den tidiga kolonialepoken, om den enbart varit ”humanitär”, ”kristet god”.
Genom att ha universella anspråk på godhet, ha EN allsmäktig Gud, och samtidigt skapa ”blind efterlevnad” (hot om helvete, löfte om frälsning) – fick epoken en blandning av tro som vann över söndrad avgudadyrkan.
Detsamma gäller Koranen och i det islamska väldet.

Nya Testamentet och Koranen är alltså ”mer utvecklade versioner” av den judiska släktsagan. De fungerar för att bygga civilisation i stor stil.
Judendomens grundrag av fanatisk enighet, segrande budskap, finns kvar i både NT o Koranen.

När Väst sekulariserats måste vi genomskåda draget av intolerans mot De Andra i de politiska ideologierna (konservatism, liberalism, socialism) – ideologier som bevisligen härletts ur religionerna.

Islam är ingen ”fiende”. Kristendom eller judendom är ingen fiende. Det är krigen och det fåtal i samtiden (som förespråkar politisk intolerans o tjänar grovt på krig) som är de farliga.

Islam har, antagligen genom dogmatism och Väst’s effektiva postkoloniala krig, kommit att behålla ett efterblivet drag, vad gäller kvinnosyn.
Men för att förstå hur det fungerar behöver vi bara gå tillbaka en hundra år i vår egen civilisations historia.
Islam är inte ”fiende” till kvinnorna. Beskyddet av ”kvinnor och barn” har snarare omodern karaktär.
Med ”omodern karaktär” (av kvinnosyn etc ) menar jag att alla religioner går igenom en process av sekularisering allt eftersom ekonomin och kulturen kopierar ”senaste tekniken”, ”bästa idéerna”.
Ännu i min barndom hade äldre kvinnor på landsorten i det protestantiska Sverige Hucklen, dvs huvudkläden, och deras främsta och förnämligaste uppgift ansågs ligga i moderskapet.

Det är uppenbart att kristendomen erövrade världsherravälde genom kolonialepoken. Sen cementerades detta genom upplysningens sekularisering – dess genombrott för teknik och vetenskap. (Därav följde den Amerikanska och Franska revolutionen – samt vågen av nya kolonialkrig under 18 och 1900-talet).

Att de kristna nationerna sekulariserades, bör ses som ett drag av modernisering. Men grunden för den väpnade propagandan i samtiden är fortfarande lik monoteismens uppdelning, ”Vi själva, som har friheten, demokratin, dvs ljuset på vår sida” mot ”Diktaturen, de ociviliserade, dvs mörkret”.
Det är mycket likt missionen, att ha Gud på sin sida, och omvända de otrogna genom vapenmakt.
Bara ett enfaldigt, naivt sinne låter sig luras av krigsretoriken.
(enfald och längtan att tillhöra flocken är stark).

”Det behövs ingen stor konst, ingen utsökt vältalighet för att bevisa att kristna bör vara fördragsamma mot varandra. Jag går ännu längre; jag säger att vi bör betrakta alla människor som våra bröder. Vad för något! Turken – min broder? Kinesen – min broder? Juden? Siamesen? Ja, otvivelaktigt! Är vi inte alla barn av samma fader och skapade av samma Gud?” Voltaire

BRET WEINSTEIN I DISKUSSION OM RELIGIONENS EVOLUTIONÄRA BETYDELSE