Feeds:
Inlägg
Kommentarer

(Efter att ha sett programmet Persona Non Grata, med Sorans ”erkännande” och försök till ursäkt):

En  fråga som dyker upp är varför kvinnor har en erotisk dragning till ”kända & socialt resursstarka män”. Det är ju en preferens som gång på gång blir utnyttjat o leder till katastrof, visar det sig.

Är det här fråga om en biologiskt grundad drift eller kan det ha kultur-evolutionära förklaringar?

Om kvinnor inte är predestinierade att bli offer i dessa situationer  borde situationerna kunna undvikas av fri vilja.
Med rätta har de kända, resursstarka männen ett ansvar – men kvinnor är också förmögna att se möjliga konsekvenser ( kan bringas att inse dem).

Frågan uppstår eftersom vi haft 150 år av kvinnorörelse, ”varannan damernas”, stark massmedial feministisk lobby osv

Det logiska vid relativt stor jämställdhet är väl att kvinnor slutar flocka sig kring de kända, socialt resursstarka männen eftersom de – decennium efter decennium – blivit mer eller mindre ”blåsta”?

Det finns inget motsvarande fenomen beträffande män, dvs att de belägrar och dras erotiskt till socialt resursstarka kvinnor. Det finns en skillnad här som borde väcka intresse – om man tror på ansvarighet, jämlikhet och likhet inför lagen etc.

Både män och kvinnor kan givetvis bli ”offer för det motsatta könet” – men på karaktäristiskt olika sätt, i olika åldrar. Den biologiska och kulturevolutionära olikheten bestämmer hur det ”låga” (svinaktiga?) beteendet kan se ut.

Män har lättare att agera promiskuöst, eftersom de har en penis ( inte en ”öppning”), inte blir gravida, inte ammar. De är också fysiskt starkare (vilket inte behöver innebära mer aggressiva). 

Kvinnor, med sitt verbala övertag, kan angripa emotionellt, parasitera ekonomiskt, anklaga falskt (ryktesmörda), angripa med tillhyggen osv.

Dessa konfliktområden är inte utforskade idag, eftersom universiteten utgår från en förlegad, feministisk dogmatism som påminner om rasforskningen. Dvs att ”männen” ingår i en ”manlig könsmaktsordning”, som apriori gör kvinnor till förtryckta och till offer.

Persona non grata

DEN REPRESENTATIVA DEMOKRATIN HAR BLIVIT ORKESLÖS.
Allt har gått snabbt framåt, utom sättet att rösta och tänka i frågan om folkmakt.
Det skulle på flera sätt gå att modernisera demokratin. Ta bort Direktörslönerna, trimma antalet ledamöter i riksdagen (rekrytering av kunskap, heder och ära – inte av girighet). Också de politiska partierna är i stort sett obsoleta. Låt dem självdö!

Låt folket DIREKTRÖSTA i alla viktiga frågor, genom en app, o sitt mobila BankID.
Vox populi, vox Dei!
Poängen är att det aktiva deltagandet i demokratin skulle göras enkelt, pålitligt och populärt. Ungefär som deltagandet i handel, aktiespararande, skattebetalande, sociala medier. Nu är ju demokratin föraktad för korruption, trista TV debatter, kändiseri, jönsiga affischkampanjer (=tonvis av skräp), allmän impotens.
+Jobba i bankers styrelser efteråt.

Jag nämnde mobilerna eftersom säker identifiering (fingeravtryck, 2stegsidentifiering), betalsystem, skatt, deklaration medmera redan används genom dem.

Det finns grundläggande skillnader i beteende mellan kvinnor och män. Man kan, i sammanhang med evolutionen, se dem som ”ett lagarbete för familjen/släkten/dynastin”. Inte som två konkurrerande stammar.
I en lyckad familj gillar de två ”stjärnspelarna” (man, hustru) varandra, hjälps åt, delar lika.

I en olycklig familj skyller spelarna på varandra, söker lägga skuld på den andre.
Idén om lönegapet är ett sådant, tidsenligt falsarium som används politiskt, för söndring.
Effekten är att oprivilegierade män drivs åt högern (som är ”lindrigare” i sin ålagda, offentliga genusretorik).

Politiker av idag (”individualismens o privilegiernas era”) har en intuitiv förkärlek för idéer som kan användas för söndring – försvagning av folkmakten. Rivalitet mellan könen är ett förträffligt verktyg eftersom det söndrar vid roten.

Ingen politiker vill ju ha sparken, när man kommit upp i den mest luxuösa direktörsklassen!

Le Enrage’

Författaren Pär Ström analyserar i boken ”Sex feministiska myter” sex av de vanligaste feministiska teserna och visar att dessa inte stämmer med verkligheten.

De sex myterna är:

Myt 1: ”Kön är en social konstruktion”

Myt 2: ”Kvinnor får lägre lön för samma jobb”

Myt 3: ”Kvinnor har svårare att göra karriär”

Myt 4: ”Män slår kvinnor”

Myt 5: ”Kvinnor dubbelarbetar”

Myt 6: ”Kvinnor får sämre sjukvård”

Påståendet att kvinnor dubbelarbetar (medan män underförstått enkelarbetar) är en typisk livskraftig myt. Tidsanvändningsundersökningen från SCB visar att när förvärvsarbete och hemarbete räknas samman arbetar män 19 minuter mer om dagen än kvinnor.

Boken tar också upp hur och varför feministiska myter uppstår, växer och sprids.

Titel: Sex feministiska myter: Pär Ström

Format: Pocket, 96 sidor

Utgiven: 2011

Ladda ner boken här (gratis)

(Boken är tyvärr slutsåld)

Vi behöver se både ekonomi-historiskt och kultur-evolutionärt på skillnaderna mellan män och kvinnor i deras ”lagarbete för släktet”.

Den genusforskning vi har i dag utgår från dogmen om en ”manlig könsmaktsordning”. Ett synsätt som härstammar från 1800-talets revolutionära filosofi.

Enligt detta synsätt är patriarkatet männens våldsamma övertagande av makt, från en fredlig, social ordning med kvinnlig dominans, matriarkatet. Där arvsrätt var på moderns sida. I de tidigare samhällena förstod man antagligen inte funktionen av det biologiska faderskapet. Kvinnlighet dyrkades som symbol för fruktbarhet och släktens tillväxt.

Modern hade beskydd av sin far och sin bror. Männen i övrigt var tillfälliga älskare – en sorts ritualiserad promiskuitet rådde.

Det troliga är att släkterna blev funktionellt starkare när man allmänt fått insikt om den biologiska faderns roll för familjen. Begreppet trohet blev viktigt för arvsrätt, jordägande och ekonomisk expansion.

Mannen blev som make det främsta stödet för sin familj, mor med barn.
Det var den här kultur-evolutionära förändringen som medförde att patriarkaten kom att bli dominerande över hela världen.
(INTE att männen gjort uppror o börjat ”förtrycka kvinnor och barn”).

Den matriarkala kvinnokulten lever vidare både genom de mytiska föreställningarna om jungfru Maria Gudsmoder, Afrodite o Diana. Genom kejsarinnor, drottningar, divor.
Också genom kvinnors tradition av skönhetskult, fysisk renhet osv. Alltså en rad ”kostsamma” aristokratiska attribut.

Patriarkatet har, kan man säga, en kopia av matriarkatet inom sig. Ungefär som att modellen för fortplantning och släktets utbredning fick ”dubbla drivkrafter”. Både trohet och ”vildhavre”.

När det gäller det alltid omtalade ”lönegapet” mellan kvinnor och män, stämmer det att kapitalismens tankesätt är influerat av den kulturella miljön. Men samtidigt domineras den av profitmotivet

Att företag och institutioner i dag, verkligen skulle avstå från att prioritera något så lukrativt som den ”billigare arbetskraften av halva befolkningen”, dvs kvinnorna, verkar osannolikt. (I händelse att tesen om lönegapet vore en riktig föreställning).

En annan rimligare förklaring till ”gapet” är givetvis kvinnornas egna preferenser och olika val.
Vad gäller den relativt låga värderingen av arbete med vård skola omsorg hänger den ihop med ”bristen på skalbarhet”. Dvs ”framgången” är visserligen värdefull, i vissa fall oskattbar, men också långsam, omärklig. Och arbetet ska betalas över skatt.

Man brukade ju säga att ”statens kaka är liten men säker”.
Jfr i Kina, vid skiftet till marknadsekonomi. Att man ”krossade risskålen av järn”
Marknaden och teknisk innovation är gentemot staten, spektakulär, snabb framgång, stort genomslag.

Om mänskligheten överlever klimathot o krigshot kommer vi att omvärdera betydelsen av släktets ”humanisering” – dvs hitta lösningar för ekonomisk omfördelning till de viktiga jobben med vård skola omsorg.

Mer om mitt sätt att vinkla synen på genus och kön finns på länk under bilden.

https://gunnarthorell.blog/?s=Feminism

AUDIO: Moesta et Errabunda. (Översatt, Dan Andersson)

MOESTA ET ERRABUNDA Charles Baudelaire

O älskade säg, om ditt hjärta ej stundom har flytt
långt bort från det mulnande hav och den orena stad?
Till hav som är klarare blått och så jungfruligt nytt
att dess skum är ett ljusets och renhetens bländande bad —
dit, älskade säg, om ditt hjärta ej stundom har flytt?

Blott havet det vida kan läka de kvalfyllda bröst.
Vems ande har låtit dess rosslande vågsånger bli —
tätt följda av vindarnas milda, harpklingande röst —
åt hjärtat en sällsam och bävande vaggmelodi?
Blott havet det vida kan läka det kvalfyllda bröst

O bär mig, min springare, för mig i fjärran, fregatt!
Långt, långt; här är stoftet av strömmande tårarna vått!
O säg, är det sant att mitt hjärta har ropat i natt:
bort, bort ifrån grämelse, synder och smärta och brott?
O bär mig, min springare, för mig i fjärran fregatt!

O rosornas paradisland, huru fjärran du är,
där himmelens ljus är som glädjens och kärlekens sken,
där den som blir älskad och dyrkad är värd hållas kär
och vällusten själv, fastän het, bliver helgad och ren —
o, rosornas paradisland, huru fjärran du är!

Den barnsliga kärlekens eviga grönskande ö,
med visor och kyssar och hjärtans förborgade rus
där fiolernas ekon bland skuggande kullarna dö
vid vinkrus i aftonens rosdoft och svalnande sus —
den barnsliga kärlekens eviga grönskande ö,

Från början ger de stora religionerna anvisning om ett mer civiliserat sätt att leva. Helighet är att i sin livstid vara fulländad och förmå leva enligt en jämförelsevis hög moral. 

Skenhelighet kan jämföras med  predatorers camouflage i naturen, och uppstår så småningom, genom kulturell evolution. Närmare bestämt genom  vidareutveckling och institutionalisering av religion och politisk ideologi. 

Genom ett allt rikare och mer motsägelsefullt språk förser oss religion och politisk ideologi till slut med  möjligheter till dubbleringar –  att  kunna maskera ett  primitivt beteende bakom ett till synes civiliserat. Fördelen med skenhelighet är att man kan inkassera belöning både av ett  civiliserat men samtidigt primitivt handlande. 

Man ger starkt intryck av godhet, kyskhet, dygd för att i realiteten agera otroget, utstötande, plundrande. I överklassen och i samtida byråkratier kan man säga att skenhelighet blivit  en osvikligt förmåga. 

Författaren Dostojevski gör en  genomlysning av skenhelighet och socialt hyckleri i romanen Idioten. Stendahls Rött och Svart kan också nämnas. 
Romanen Stoner av John Williams. Paviljong 6 av Tjechov.

Jaguaren, Elmer Diktonius

Ett tankeprovocerande påstående av Camille Paglia är: om kvinnor ensamma byggt samhällena skulle civilisationen inte höjt sig över stenåldernivå. 
Å andra sidan kan man också spekulera i vad som hänt om Männen ensamma byggt samhällen? Kanske man endast nått till en medeltida nivå? 

De båda könen, var för sig, saknar viktiga egenskaper. Kan kompensera för dem i viss utsträckning, men är samtidigt begränsade genom den  specialisering som alstrats av kulturell och biologisk evolution. 

Alla kan helt enkelt inte prestera allting, ens i den bästa av världar. Det upplysta synsättet är att erkänna könens jämlikhet  men inte eftersträva att göra dem lika. 

DET SOM KALLAS PATRIARKAT HAR GENOM KULTURELL EVOLUTION EN UTVECKLAD KOPIA AV MATRIARKATET INOM SIG.

Principen är att ett stabilt, segrande system införlivar och lyckas förbättra det innovativa i systemet som konkurreras ut.

(Pilbågen blir armbors, armborst blir gevär.
Häst och vagn blir diligens, blir automobil.
Ångmaskin, blir explosionsmotor/elmotor. Stigar blir vägar. Byar blir städer Osv)

Kopian av matriarkatet ser vi tex i föreställningen om Maria, Guds Moder. De kvinnliga helgonen. Och förstås i drottningarna, kejsarinnorna – de stora divorna etc

Också i den grekiska mytologin om Afrodite, Diana, Hera.

Den klassiska, grekiska kulturen restaurerades i Väst’s föreställningsvärld genom renässansen på 1500-talet.

Senare, även genom upplysningen och romantiken – och inte minst i kvinnorörelsen från sluter på 1800-talet fram till idag.

Alla som håller på med reklam vet att rikta sig till kvinnorna, eftersom de väl känner till att dessa numera bestämmer över lejonparten av familjernas konsumtion.

Patriarkatet formar ett yttre, väpnat skydd för kvinnor och barn (byggnader, försvar, industri). Ett system som främst bärs upp av männen (soldater, grovarbetare, innovatörer)

Kopian av Matriarkatet formar ett inre försvar för arten, genom födelse, moderskult, trohet, uppfostran, etik, skönhetsideal, dekorum. Ett system som domineras av kvinnor.

Det naturliga i Väst på tvåtusentalet vore därför att ha en progressiv rörelse för både männens och kvinnornas mänskliga rättigheter.
https://gunnarthorell.blog/?s=Feminism

Psykologisk thriller, byggd på verklighet.
Om en begåvad parasit o charlatan som bryter ner den socialt uppburna författarinnan.

Boken är så pass närgånget otäck att man associerar till skräck-klassiker som Dostojevskis Dubbelgångaren, Tjechovs Paviljong 6. / ”Identitetsmord”.

Den detaljerade berättelsen vecka för vecka visar hur ekonomisk bedräglighet i samtiden kan genomföras genom en mix av falsk romantik, vidskepelse (ala new Age kultur), ego-kulten, kamp för bostadskarriär, hoppet att bli ”filthy rich” på aktier.

Visserligen går inte Christina under som huvudpersonen i Dubbelgångaren eller i Paviljong 6.
Hon räddas (efter 3 år) genom sitt nätverk som förmår henne att polisanmäla, och senare, vid rättegången, genom vittnesmålet som finns tillgängligt i dagböcker.

En av de främsta meriterna i boken är känsligheten i språket, kunskapen om hur kvinnlig moderlighet och vekhet kan utnyttjas, brytas ner av dominant, perverterad manlighet.
Christinas blogg:
https://christinaherrstrom.com/blog/