Gunnarthorell's Blog

Materialismen var en trend från 1800-talet, som var utgångspunkt för tänkare som Freud, Marx, Strindberg, Zola.

Rörelsen var inspirerad av vetenskap – men var den i någon mening ”vetenskaplig”?

Vetenskap leder till framgångsrika konstruktioner genom att dels vara logisk, och dels också bevisbar genom experiment, modeller, mätningar.

Hur ska man se på marxismen och dess dialektiska materialism?

Tidigare socialistiska länder som Kina, Kuba, Vietnam och Ryssland har återgått till marknadstänkande, och fått ekonomiskt uppsving av det.

Efter 70 års erfarenhet av länder som valde marxistiskt inspirerat styre, drar man slutsatsen att det snarare är stater som Sverige (med socialdemokrati o bibehållen marknad) som blivit fördelaktiga för lönearbetare.

Sen kan man konstatera att länder som Kina, Ryssland antagligen undvek att styckas upp av kolonialmakterna (ENGLAND-USA, TYSKLAND ) , alltså vann kulturellt oberoende, genom sin nationellt präglade kommunism.

Det blev inte en kommunistisk världsrevolution, men en frigörelsekamp mot de gamla kolonialmakterna för Ryssland, Kuba, Kina, Indien, Iran.

Det hette ju tidigt i rörelsen att det skulle byggas en ny värld, en ny människa.

Från början fanns en felbedömning av det mänskliga psyket i ledarnas framställning av möjligheterna. Man underskattade den spontana själviskheten, och överskattade förmågan till genuin uppoffring för en stor sak.

Bristen på realism medförde att man istället fick ett samhälle med mycket angiveri, kadaverdisciplin och skräckvälde (under Stalin och Mao).

Det ledde i Sovjetunionen 1991 till ett oblodigt, folkligt uppror för ”socialism med ett mänskligt ansikte” ( den skandinaviska modellen).

En slutsats är att marxismen inte kan sägas vara ”en vetenskap”. Möjligen en ideologi som under ett sekel inspirerade till sociala förändringar – som sen utvecklades vidare till det vi har nu i Ryssland och Kina.

Marx, som tog emot pengar från Engels, besökte aldrig någon av dennes fabriker. Hans eget liv var borgerligt. När han gjort familjens hemhjälp (arbetarklass) med barn, körde han henne på porten. En intressant diskrepans mellan intentioner (”befria proletariatet”) och verkligheten.

Enligt Tomas Piketty förstod Marx inte finansekonomi – (betydelsen av hur pengarna skapas genom privata banker). Hans forskning var inriktad på den produktiva ekonomin.

Sammantaget fanns en brist på realism i marxismens klasstänkande – som om det var möjligt att få flertalet lönearbetare att vilja störta allt i det bestående samhället.

I det Kommunistiska Manifestet finns en messiansk vision (omvälvning av världsordningen) som väcker starkt motstånd hos många.

Så möttes kommunismen också av hätska motrörelser, som nationalsocialism och fascism.

Konfrontationer blev en blodsorgie. Åttio miljoner dog, av militärt våld, av svält i det Andra Världskriget. Det avslutades med USAs atombomber över Hiroshima Nagasaki.

Vad vi måste tänka på idag är att ”civilisationens historia” (med krig o inbördeskrig) är kort. På sin höjd 10.000 år.

Själva människoartens historia av utveckling är däremot minst 200.000 år.
Det mesta av den tiden har vi utvecklats, inte genom krigiskt massdödande utan relativt fredligt, i samlar-jägare-kulturer.

När ”vi kristna” kom till Nordamerika kände inte indianerna till ”krigföring”, massdödande, i vår mening.

Konflikter löste de genom skärmytslingar, en typ av uppvisningar i mod o aggressivitet, ungefär som hos folken på Nya Zeeland ( Haka-dans). Det var ett fåtal som skadades eller dog i den typen av uppvisning och konkurrens.

Bristerna hos marxismen är att Marx inte förstod att dra slutsatser av Darwinismen, som var ny då.

Kanske det är därför som styrelseskick som byggt på en radikal tolkning av marxism har stagnerat i byråkrati, angiveri, skräckvälde? En centraliserad statsmakt har inte kunnat ersätta marknadsekonomin.

Realsocialismen i Öst blev inte populär hos de arbetarmassor som skulle befrias.

Genom de systematiska svårigheterna har politiker i öst senare korrigerat sig, återtagit nationella identiteter, återinfört konkurrens genom marknad och individualism.

Den messianska visionen om En Ny människa, En Ny Värld kan ses som ett recept för katastrof.

Marxism borde så att säga (liksom nationalsocialism) förses med varningstext,

”används med yttersta försiktighet!”.

”endast i homeopatiska doser!”

Jämförelse med dikt, litteratur och fiktion är inte fel här.

Vi kan tex inspireras till politisk handling av Charles Dickens, Balzac, Strindberg, Ibsen, Victor Hugo. Men skulle inte bygga ett ortodoxt program för reformer genom deras idéer. .

Man kan snarare tänka sig att verklig socialism handlar om en mognadsprocess och att misstaget under 1900-talet var de ”revolutionära”, krigsliknande handlingarna som medförde lidande (särskilt i Kina och Ryssland) och bidrog till WW2.

”Krig” /”inbördeskrig” var något normalt i sluter på den klassiskt koloniala epoken.

Men om socialism beror av mognad (inte av våldsam omstörtning/ frälsning) får man betrakta en längre tidsrymd.

Det finns institutioner inom det borgerliga samhället som har en ”socialt sofistikerad” prägel. En funktion av ”common good”, av rättvisa.

En del av det hittar man inom utbildningssystemet. Tänker tex på biblioteken i Sverige. Generösa inrättningar.

Också museer och Kulturhus kan nämnas.

Idrottsanläggningar och bad har också den här allmännyttiga prägeln – liksom en del kommunikationssystem. Sjukvård.

Allemansrätten, när det gäller naturen.

Om man tänker i termer av evolution är ”socialism” isåfall lika med ”institutioner som gynnar jämlikhet o rättvisa”, som är attraktiva på ett sätt som gör att de imiteras, o sprids i form av ”högre civilisation”.

Något som växer fram graduellt, relativt fredligt, ibland under ideologisk strid, med olika hastighet, men främst genom debatt, dialog och upplysning.

PayPal Me🛑🛑🛑

Gunnar Thorell

SWISH 070-7597006