Vi behöver se både ekonomi-historiskt och kultur-evolutionärt på skillnaderna mellan män och kvinnor i deras ”lagarbete för släktet”.
Den genusforskning vi har i dag utgår från dogmen om en ”manlig könsmaktsordning” som ska rättas till. Ett normativt synsätt som härstammar från 1800-talets revolutionära filosofi.
Enligt detta perspektiv är patriarkatet männens våldsamma övertagande av makt, från en fredlig, social ordning med kvinnlig dominans, matriarkatet. Där arvsrätt var på moderns sida. I de tidigare samhällena förstod man antagligen inte funktionen av det biologiska faderskapet. Kvinnlighet dyrkades som symbol för fruktbarhet och släktens tillväxt.
Modern hade beskydd av sin äldre bror. Männen i övrigt var tillfälliga älskare – en sorts ritualiserad promiskuitet rådde.
Det troliga är att släkterna blev funktionellt starkare när man allmänt fått insikt om den biologiska faderns roll för familjen. Begreppet trohet blev viktigt för arvsrätt, jordägande och ekonomisk expansion.
Mannen blev som ”äkta make” det främsta stödet för sin familj, mor med barn.
Det var den här kultur-evolutionära förändringen som medförde att patriarkaten kom att bli funktionellt dominerande över hela världen.
(INTE att män gjort uppror o börjat ”förtrycka kvinnor och barn”).
Den matriarkala kvinnokulten lever vidare både genom de mytiska föreställningarna om jungfru Maria Gudsmoder, Afrodite o Diana. Genom kejsarinnor, drottningar, divor.
Också genom kvinnors tradition av skönhetskult, fysisk renhet osv. Alltså en rad ”kostsamma” aristokratiska attribut.
Patriarkatet har, kan man säga, via renässans och kristenhet en kopia av matriarkatet inom sig. Ungefär som att modellen för fortplantning och släktets utbredning utvecklat ”dubbla drivkrafter”. Både trohet och ”vildhavre”.
När det gäller det alltid omtalade ”lönegapet” mellan kvinnor och män, stämmer det att kapitalismens tankesätt är influerat av den kulturella miljön. Men samtidigt domineras den av profitmotivet
Att företag och institutioner i dag verkligen skulle avstå från att prioritera något så lukrativt som den ”billigare arbetskraften av halva befolkningen”, dvs kvinnorna, verkar osannolikt. (Ifall tesen om lönegapet vore en riktig föreställning).
En annan rimligare förklaring till ”gapet” är kvinnornas egna preferenser och olika val.
Vad gäller den relativt låga värderingen av arbete med vård skola omsorg hänger den ihop med ”bristen på skalbarhet”. Dvs ”framgången” är visserligen värdefull, i vissa fall oskattbar, men också långsam, omärklig. Och arbetet ska betalas över skatt.
Man brukade ju säga att ”statens kaka är liten men säker”.
Jfr i Kina, vid skiftet till marknadsekonomi. Att man ”krossade risskålen av järn”
Marknaden och teknisk innovation är gentemot staten, spektakulär – med snabb framgång och stort genomslag.
Om mänskligheten överlever klimathot o krigshot kommer vi att omvärdera betydelsen av släktets ”humanisering” – dvs hitta lösningar för ekonomisk omfördelning till de viktiga jobben med vård skola omsorg.
Mer om mitt sätt att vinkla synen på genus och kön finns på länk under bilden.
Gunnarthorell's Blog 
Lämna en kommentar