Kommentar till Aftonbladets artikel, på länken nedan.
Man kan göra några sifferjämförelser här, som väl visar hur massmedia egentligen fungerar? Gängskjutningar, alltså 19 dödade per år. STORA rubriker. 1500 dör i Sverige genom självmord varje år. Inga rubriker. 250 per år dödade i trafiken. Inga rubriker. Vidare, ca 2 miljoner dödade i Mellanöstern i de angreppskrig (”fredsoperationer”) Sverige deltagit i sen 2003. Det blir ca 125.000 dödade per år. Inga rubriker. (Snarare REKOMMENDERADES dessa krig, tex av Dagens Nyheter och Expressen)
Visst finns en väsensskillnad ovan, mellan sätten att dö på (eller bli dödad av). STOR OLIKHET! – men vad jag vill lägga betoning på är själva det lögnaktiga ”skådespelet” som Massmedierna dagligen skapar.
Dels, mer eller mindre göra REKLAM för Sveriges deltagande i angreppskrig, Som dödat typ 2 miljoner människor under 18 års tid. (DN mfl) 125.000 dödade per år.
Konsekvenserna blir givetvis kaos, folkomflyttning. Chock i Mellanösterns närområde, Europa. Sverige. Malmö. osv. Men inga rättelser, inga rubriker. Lugna puckar. Keep moving!
Sen ha krigsrubriker om gängskjutningar, vilket förstås iofs ÄR allvarligt, 19 dödade per år.
Jag menar, OM media verkligen hade en agenda ”för fred o demokrati” (vilket de påstår) skulle inte proportionerna bli på det groteska sättet. Snarare – att alla viktiga sociala problem, både enskildas tragedier, gängskjutningar, dödade genom kriminella angreppskrig, isåfall skulle ha kontinuerlig, stor uppmärksamhet.
Det är alltså själva falsariet i sin helhet som här måste kritiseras:
Dags att förstå att Antikommunismen varit en hat-religion I Väst som tagit kål på många miljoner människor I Latinamerika, Asien, Afrika.
Det är förstås givetvis inga akademiker som får anslag för att forska på detta, men lägg samman alla krig och subversioner som ”den Fria Världen” stått för, och siffran torde bli mellan 15 och 30 miljoner dödsoffer sen 1945.
I Bergtagen av Thomas Mann (som utspelas före det Första Världskriget ) finns ett par kapitel om hur människor infekteras av aggression, som av en sjukdom. De börjar förolämpa varandra, de börjar slåss. Det slutar med en duell där Naphta, en av protagonisterna avsiktligt skjuter sig själv.
Det finns ett stillsamt vansinne i att vissa människor i länder som länge haft fred, bara kan tänka i termer av krig. Inte förmår protestera mot krigen som sådana. Inte ser det groteska i sjukdomen de smittats av utan tror att de måste ”ta ställning” för eller mot någon av de krigförande parterna.
Hela kampretoriken ”vi, De Goda” mot ”dom, De Onda” kommer från slutet av 1800-talet.
Krig o inbördeskrig var antagligen länge en sorts ”fungerande affärsidé”. Plundring av resurser för dominans.
Inte efter Hiroshima Nagasaki!
Den moderna tidsandan (i mån den existerar) innebär att kunna se komplexitet och nyanser. Det vill säga att ”sinners & saints” är tämligen jämntfördelade genom miljontals år av evolution.
Och att fred, frihet aldrig kan åstadkommas av trakasserier, bombningar.
Det bästa argumentet för ”fred i vår tid” handlar utan tvekan om artens blotta överlevnad.
Gunnarthorell's Blog 